De drack giftvatten – HD avgör tvist om skadestånd

Tusentals människor fick i sig giftiga ämnen via dricksvattnet. Nu avgör högsta instans en långdragen tvist, som handlar om ifall de som druckit PFAS-förgiftat vatten ska ha rätt till skadestånd eller inte.

Tim Karlsson och Louise Karlsson i Kallinge är två av de som har höga PFAS-värden i blodet på grund av det förorenade dricksvattnet.

Tim Karlsson och Louise Karlsson i Kallinge är två av de som har höga PFAS-värden i blodet på grund av det förorenade dricksvattnet.

Foto: Magnus Lejhall/TT

Hälsa2023-12-05 05:00

I närheten av ett vattenverk sipprar utsläpp från brandskummet på försvarets brandövningsplats sakta ner i grundvattnet och vidare ut i vattenkranarna.

Tusentals invånare i Kallinge och Ronneby dricker, men det tar många år innan man upptäcker att något är fel.

Drabbade stämmer bolag

Under tiden påverkas invånarnas blod. De har förhöjda halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier i blodet – något som bland annat kan leda till hälsorisker och exempelvis påverka njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, och PFAS har kopplats till ökad risk för vissa typer av cancer.

2013 upptäcker det kommunala vattenbolaget Ronneby miljö och teknik höga halter av PFAS i dricksvattnet i det lokala vattenverket. Drabbade går samman och stämmer sitt vattenbolag– en lång process tar vid.

Enligt den första domen i Blekinge tingsrätt våren 2021 anses det kommunala vattenbolaget vara skadeståndsskyldigt, och de drabbade ska få kompensation för personskada i form av förhöjda halter av PFAS i blodet.

Nu avgör HD

Domen överklagas av kommunen och i hovrätten över Skåne och Blekinge blir det ett bakslag för de drabbade invånarna. Enligt hovrätten innebär de höga halterna av PFAS i blodet visserligen en förändring av kropparna – men domstolen anser samtidigt att de som har stämt vattenbolaget inte har kunnat bevisa att förändringen i sig utgör en skada på kroppen.

Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd för målet, och domen meddelas kvart i nio på tisdagsmorgonen.

Fakta: PFAS

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 10 000 olika PFAS-ämnen.

PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.

I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar.

Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.

Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

Tillsammans med bland annat Tyskland och Danmark har Sverige lagt ett förslag om ett totalförbud av PFAS inom EU. Förbudet ska gälla produktion, användning, försäljning och import av PFAS. Det kan vara på plats först 2026–2027.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda ämnet PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Källor: Kemikalieinspektionen, Karolinska institutet, Arbets- och miljömedicin i Lund och Göteborg

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!