Cancerfonden har granskat hur det regionala ansvaret för klinisk forskning hanteras i landets sju universitetssjukvårdsregioner. Det finns rum för förbättring, konstaterar rapporten.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regionerna ansvara för att forskningen får rätt förutsättningar – ett ansvar som de enligt Cancerfonden inte lever upp till.
Det brister även i uppföljningen från politiskt håll, vilket riskerar att få förödande konsekvenser för framtidens cancervård.
Tid krävs
– Den allra mest centrala förutsättningen är att man faktiskt har tid till att forska. Att det finns utrymme för personal med ett forskningsuppdrag. Vi har sett att man inte får de organisatoriska förutsättningarna även om de finns med på pappret, säger Erik Åhlin, sakkunnig inom forskning vid Cancerfonden.
Andra viktiga – praktiska – förutsättningar är enligt Åhlin bland annat tillgång till forskningsstödjande personal, laboratoriemiljöer och analysapparaturer.
Det viktiga är att forskningen ska ingå i organisationen på ett tydligt sätt, menar Åhlin. Alla regioner vill vara framstående inom forskningen, men rapporten pekar på att politiker inte hanterar forskningen som en del av hälso- och sjukvården.
"Risk för sämre vård"
"Det här är allvarligt. Det är ju just eftersom vi tidigare varit så duktiga på att låta vård och forskning hänga samman som Sverige har en sjukvård i världsklass, men nu har vi låtit vården bli mer av en fabrik. Patienter riskerar behandlas med föråldrade metoder och få en sämre vård", skriver Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström i mejlet till TT.
Hon menar att det är mycket lättare för politiker att sätta upp mål och krav om antal vårdplatser eller ködagar – desto svårare att ställa krav på forskning.
Regioner med universitetssjukhus är Stockholm, Uppsala, Östergötland, Västra Götaland, Skåne, Västerbotten och Örebro län.