Hygienrutiner brister i äldreomsorgen

Under hösten har extra mätningar gjorts för att följa upp hur väl kommuner och regioner följer de föreskrifter som gäller inom vården och omsorgen när det gäller basala hygienrutiner och klädregler.

Bland vård- och omsorgspersonalen i kommunerna, som ansvarar för äldreomsorgen, gjordes totalt 19 760 observationer i 162 kommuner.

Resultatet visar att 69 procent av medarbetarna i kommunerna följde basala hygienrutiner i samtliga fyra steg, vilket är en förbättring med fyra procentenheter sedan vårens mätning.

– Det har skett en förbättring, men vi kan ändå inte vara nöjda. Basala hygienrutiner är en extremt viktig förutsättning för att minska smittspridningen. Vi ligger fortfarande på en för låg nivå, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.

Glömmer handspriten

Det är framför allt vid desinfektion av händer direkt efter patientnära arbete som rutinerna brister. Här noterades brister vid drygt 23 procent av observationerna, vilket också drar ned det totala resultatet.

– Man kan ha bilden av att man gjort rätt, att man har spritat händerna hos en brukare innan man gått in till nästa. Det är först när man blir observerad som man får syn på sitt beteende. Därför är de här mätningarna så viktiga för ständig förbättring.

I sjukvården, som regionerna ansvarar för, är följsamheten av rutinerna högre. Där följde 85 procent av medarbetarna hygienrutinerna i alla fyra steg. Enligt Spak beror det framförallt på lokalerna och sjukvårdsmiljöns praktiska utformning.

– Till skillnad från ett sjukhus är äldreomsorgen ett privat boende. Och så vill vi ju ha det, man ska få åldras i sin hemmiljö. Här är de basala hygienrutinerna också särskilt viktiga, då de utgör grunden till att begränsa smittspridningen.

Sjukskrivningar en utmaning

Sjukskrivningarna bland personalen har också varit en utmaning, med extrapersonal utan invanda rutiner, säger Spak.

Trots omfattande utbildningsinsatser under pandemin är skillnaderna mellan landets kommuner stora. De som uppvisar högst resultat är de kommuner som deltagit i mätningarna under en längre tid.

– Det handlar om långsiktigt arbete med utbildningsinsatser, uppföljningar, hygienombud och tät dialog med chefer. Det här behöver bli ännu bättre, inte minst nu under pandemin, säger Spak.