Dystra besked om vaccin mot coronaviruset

Den första patientstudien med ett vaccin mot covid-19 har nu granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Resultatet Àr sÀmre Àn vad mÄnga hoppats pÄ. Tidiga resultat frÄn andra pÄgÄende vaccinförsök ser inte heller helt uppmuntrande ut.

Totalt pÄgÄr drygt 120 studier av potentiella vaccin mot covid-19 pÄ olika hÄll i vÀrlden. Arkivbild.

Totalt pÄgÄr drygt 120 studier av potentiella vaccin mot covid-19 pÄ olika hÄll i vÀrlden. Arkivbild.

Foto: Gorm Kallestad/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-06-03 20:05

Det kinesiska bioteknikföretaget Cansino blev i mitten av mars först i vĂ€rlden med att börja testa ett vaccin mot covid-19 pĂ„ mĂ€nniskor, i en klinisk fas 1-studie. Nu – ocksĂ„ först i vĂ€rlden – har det fĂ„tt sina resultat granskade och publicerade i den vetenskapliga tidskriften Lancet. Men jublet uteblir.

– Det tristaste Ă€r att nivĂ„n av neutraliserande antikroppar Ă€r ganska lĂ„ga, sĂ€ger Matti SĂ€llberg, professor och vaccinforskare vid institutionen för laboratoriemedicin pĂ„ Karolinska institutet i Stockholm, som har gĂ„tt igenom studien.

FĂ„ antikroppar

De flesta av de 108 patienterna som ingick i studien utvecklade i och för sig antikroppar. Men det Ă€r skillnad mellan antikroppar som bara klarar av att binda till viruset, och neutraliserande antikroppar – som dessutom förstör virusets funktion.

Lancetstudien visar att endast 50–75 procent av försökspersonerna utvecklade tillrĂ€ckligt höga nivĂ„er av neutraliserande antikroppar, beroende pĂ„ vaccindos.

Problemet Ă€r att det inte Ă€r helt lĂ€tt att bara ge ytterligare vaccindoser för att försöka fĂ„ upp nivĂ„n ytterligare. Det beror pĂ„ att vaccinet bestĂ„r av ett hölje frĂ„n en annan typ av virus – ett adenovirus – som anvĂ€nds för att transportera in smĂ„, utvalda bitar av arvsmassa frĂ„n det nya coronaviruset till kroppens celler.

MÄlet Àr att cellerna ska börja tillverka de virusdelar som immunförsvaret i slutÀnden ska lÀra sig att kÀnna igen. Haken Àr att kroppen inte vet att vaccinets transportvirus Àr vÀnligt sinnade. DÄ kan immunförsvaret attackera dem med sÄ kallade vektorantikroppar, sÄ att vaccinet förstörs innan det hinner ge effekt. Den risken ökar kraftigt vid injektion nummer tvÄ.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att i stÀllet ge högre vaccindoser redan frÄn början. Men i studien ökade dÄ andelen personer som fick alltför kraftig feber som biverkan.

Fas 2-studier igÄng

Syftet med fas 1-studier Àr i första hand att undersöka sÀkerheten, och den ansÄgs tillrÀcklig vid lÀgre doser. SÄ Cansino har redan inlett fas 2-studier, dÀr vaccinet ska testas pÄ en större grupp mÀnniskor.

– Men jag har svĂ„rt att tro att fas 2-studien kommer att visa pĂ„ högre nivĂ„er av antikroppar, sĂ€ger SĂ€llberg.

Det amerikanska företaget Moderna ligger hack i hÀl pÄ kinesiska Cansino. I ett pressmeddelande skriver Moderna att dess fas 1-studie har gett mycket lovande resultat. Till exempel ska ett antal av försökspersonerna ha utvecklat minst lika höga nivÄer av neutraliserande antikroppar som personer som har infekterats av coronaviruset.

– Men dĂ„ ska man veta att den nivĂ„n inte Ă€r sĂ€rskilt hög efter en infektion, sĂ„ det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga vad det Ă€r vĂ€rt. Dessutom Ă€r det ju stor skillnad mellan ett pressmeddelande och en granskad studie. I ett pressmeddelande kan man ju skriva i stort sett vad som helst, det finns ju inga publicerade data Ă€nnu, sĂ€ger Matti SĂ€llberg.

Satsar pÄ samma hÀst

Totalt pĂ„gĂ„r det mer Ă€n 120 vaccinstudier pĂ„ olika hĂ„ll i vĂ€rlden. I stort sett alla – inklusive Cansinos vaccin som utvĂ€rderats i Lancetstudien – siktar in sig pĂ„ samma mĂ„l: det spikeprotein som sticker ut frĂ„n viruset och som Ă€r avgörande för dess förmĂ„ga att infektera kroppens celler. SĂ€llberg har tidigare liknat det vid att nĂ€stan alla satsar pĂ„ samma hĂ€st.

– Ja, den hĂ€r hĂ€sten kommer nog att orka hela vĂ€gen i mĂ„l. Men frĂ„gan Ă€r hur bra den Ă€r, sĂ€ger Matti SĂ€llberg.

Han tillÀgger att han tycker att resultaten trots allt Àr acceptabla, med tanke pÄ hur fort den hÀr processen har gÄtt.

– Om det skulle vara en vanlig vaccinutveckling hade man nog varit lite deprimerad. En annan sak man ska komma ihĂ„g Ă€r att det finns en styrka med sĂ„ mĂ„nga vaccinkandidater. Jag tror att flera av dem kommer att bli godkĂ€nda, och en lösning kan dĂ„ vara att ge första dosen med ett vaccin och den andra med ett annat. DĂ„ kan man komma runt problemet med vektorantikropparna, sĂ€ger SĂ€llberg.

Fakta: Olika vaccintyper

Vaccinering gÄr förenklat ut pÄ att lÀra kroppens immunförsvar att kÀnna igen det farliga smittÀmnet. Det sker genom att spruta in en ofarlig version av smittÀmnet, eller en del av smittÀmnet, sÄ att immunförsvaret fÄr trÀna pÄ att upptÀcka det under sÀkra former.

De vaccin som utvecklas mot covid-19 Àr i sÄ gott som samtliga fall genetiska vaccin. Det innebÀr att man utnyttjar kroppens eget maskineri för att framstÀlla det protein som immunförsvaret ska lÀra sig att upptÀcka, genom att spruta in en liten bit arvsmassa i kroppen. NÀr det gÀller vaccin mot covid-19 kodar arvsmassan för de smÄ utskott, spike-protein, som viruset har pÄ sin yta för att ta sig in i vÄra celler.

Fördelen med genetiska vaccin Àr att de gÄr mycket snabbare att tillverka jÀmfört med att först framstÀlla och rena fram vaccinproteinet pÄ laboratorium. Nackdelen Àr bland annat att det kan vara svÄrare att fÄ in arvsmassan pÄ rÀtt stÀlle i kroppen, och att det Àn sÄ lÀnge inte har tagits fram nÄgot godkÀnt genetiskt vaccin för mÀnniska.

KĂ€lla: Karolinska institutet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!