"Det ger effekt om man ser mer romskt i tv"

Jenni Kay har just cyklat hem från stadshuset i Stockholm där den romska flaggan hissas mot en blå himmel för att att uppmärksamma internationella romadagen. Hon är ett av ansiktena i länsstyrelsen Stockholms kampanj "Jag är rom" som lyfter fram förebilder för unga romer i Sverige. Det är något som saknades när hon var yngre.

– Jag skulle önska att det fanns fler romska kvinnor som jobbade politiskt. Jag vet att det blir sådan effekt om man ser lite mer romskt i tv. Någon som är helt neutral och visar att det inte är konstigt att var rom, säger hon.

Hon har själv stått i tv-rutan och lett program på romska i SVT under flera år. Men hon är en av få i offentligheten.

– Det krävs ett mod som jag inte ser. Många är lite tillbakadragna och blyga, förstår inte att de är goda nog, säger hon.

Tvångskarantän

I Sverige lever enligt beräkningar mellan 50 000 och 100 000 romer, ofta under förhållanden som är mycket sämre än majoritetsbefolkningens.

En färsk rapport från länsstyrelsen Stockholm visar att coronapandemin har försämrat det minoritetspolitiska arbetet. Språk- och kulturverksamhet för flera av de nationella minoritetsgrupperna i Sverige har ställts in. På lokal nivå har föreningar för minoriteter förlorat medlemmar. Digitalisering av aktiviteter har varit positivt för att geografisk plats inte begränsat deltagandet, men negativt eftersom det ställer datorovana utanför.

Enligt människorättsorganisationen Amnesty international är diskriminering, stigmatisering och våld mot romer omfattande i de flesta europeiska länder – trots att nästan alla har lagar som förbjuder diskriminering.

Ej EU-migranter

Organisationens årsrapport från april 2021 visar att pandemin förvärrat situationen för romer runtom i Europa. Resande romer och andra grupper i rörelse, till exempel flyktingar, har diskriminerats genom att under tvång sättas i karantän i bland annat Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Ungern och Ryssland.

Sedan 2012 finns en regeringsstrategi för hur romer ska inkluderas i det svenska samhället. Till 2032 har man satt målet att romer som fyller 20 år ska ha likvärdiga möjligheter i livet som dem som inte är romer. Jenni Kay har en personlig koppling till just det och kommer att kunna följa en av ungdomarna mycket nära.

– Jag har en pojke som är född 2012. Först tänkte jag – är inte romer redan accepterade? Men vi är inte där. Unga romer har inte samma känsla kring att lyckas i dag, säger hon.

Regeringens mål och strategier berör dock inte alla. Romer som är bosatta eller har uppehållstillstånd i Sverige inkluderas. Men inte EU- eller EES-medborgare som vistas i landet tillfälligt.