TT intervjuar Micael Bydén på sluttampen av Sveriges största försvarsövning på 30 år, Aurora. Det är 26 000 svenska och utländska soldater från 14 länder som i mer än tre veckor prövar sina förmågor mot en fiende. Scenariot trappas upp från hybridkrig och nålstick till attacker, bland annat med kryssningsrobotar, och slutar i ett invasionsförsök.
En viktig del är att kunna ta hjälp av andra för att stå pall – och förbereda för det.
Ensam inte stark
– Man kan säga att ensam är inte stark.
– Men vi är väl rustade att gå in tidigt och möta ett väpnat angrepp, säger Bydén om försvarets egen förmåga.
Vad gäller lärdomar av kriget i Ukraina säger Bydén att det är imponerande hur ukrainarna har stoppat Ryssland från att kontrollera luftrummet. En viktig del i Aurora är att flygvapnet och luftvärnet samverkar på ett nytt sätt.
– Vi har under lång tid tränat på att försvara Sverige på flygvapnets sätt, men alldeles för lite tillsammans med luftvärnet, säger Gripenpiloten Martin under ett stopp på flygflottiljen i Kallinge.
ÖB är inte missnöjd med vad han sett hittills i Aurora. Men det finns en del att förbättra vad gäller att ta emot stöd. Att säga "ni är inbjudna, kom och hjälp oss" om det skulle bli skarpt läge, utanför eller i Nato, räcker inte.
– Vi har fått en rad bekräftelser på att vi är bra på att ta emot. Men vi ser också att vi behöver göra mer när det gäller infrastruktur och logistik, säger ÖB.
Det måste bli bättre balans mellan stridande förband och stödjande för att kunna hålla ut mot en stark angripare.
Öka volymer
– Det handlar väldigt mycket om logistik, ledning, underrättelse och säkerhetsförband. Där behöver vi få upp volymerna.
Överhuvudtaget handlar mycket i försvaret nu om att "få upp volymerna". Politikerna i försvarsberedningen pressar på och vill öka takten
Det sker i en tid när priserna skjuter i höjden, inflationen skenar, konkurrensen om personal i Sverige och vapen och materiel globalt är hård och behoven stora.
Är bråttom
Det innebär, enligt ÖB, krav på omtänk och nya arbetssätt i Försvarsmakten. Han hävdar att tänkande från kalla kriget och tider av försvarsbantning ibland hänger kvar.
– Det spelade ingen roll om vi var klara på fredag. Eller nästa fredag eller om en månad. Vi hade tiden men bristande ekonomi.
Nu är det tvärtom.
– Ambitionerna är på plats och finansieringen till stor del. Tiden är begränsad och det är krig i Europa. Då måste vi tillsammans med våra nära samarbetsmyndigheter jobba på ett annat sätt, säger Bydén.
Han tillägger att det "är mer utmanande än vad jag hade förväntat mig" att byta från fint till bråttom.
Han tror att det finns mycket att lära av näringslivet.
– Där måste man vara snabb för att det inte ska gå illa.
Han betonar att det inte handlar om att rusa på i förbandsverksamheten så att det blir incidenter och olyckor. Det handlar mer om administration, regelverk och ledarskap.
Utmaning rekrytera
Att rekrytera, och behålla, personal ser han som det största problemet för tillväxten. Som en del i det måste antalet värnpliktiga som utbildas per år upp från 8 000 till 10 000 tiden efter 2025, bedömer han.
TT: Men klarar Försvarsmakten att konkurrera med alla andra ?
– Vi måste. Och då ska man veta att det finns en hel del kompetensområden där vi konkurrerar hårt med andra. Teknisk personal, till exempel.
Ett högre syfte
Han framhåller att villkor och löner ska vara skäliga, och konkurrenskraftiga där det är möjligt. Men det stora flertalet, menar han, är i Försvarsmakten av ett högre syfte.
– Det är inte för lönen. Om man vill ha den högsta lönen då söker man sig till områden där man har höga löner.
