Tryckvågen från explosionen i Fullerö strax utanför Storvreta färdades genom luften och noterades tydligt vid fyra mätstationer, bland annat den i Observatorieparken i centrala Uppsala.
Det rör sig i det här fallet inte om de vanliga seismiska signalerna som går via jorden, exempelvis vid ett jordskalv, berättar Björn Lund, universitetslektor vid Uppsala universitet och föreståndare för det svenska nationella seismiska nätet.
– Här är det ganska tydligt att det är tryckvågor i luft som tagit tag i marken där stationerna är baserade och skakat om dem litegrann, säger han.
Ovanligt
Mätstationerna står mot fast berg, ungefär som i en brunn, några meter under jord, och står ovanligt tätt i Uppland. Att en sprängning gett ett så kraftigt utslag är inget Björn Lund kan minnas att han sett förut.
– Vi har sett lufttryckvågor från boliden-meteoren för några år sedan – och ljudbangar från när militärflygplanen går genom ljudvallen. Men jag kan inte påminna mig om att vi har haft så här tydliga signaler från en sprängning.
Tryck- och ljudvågen, som färdades i 340 meter i sekunden, nådde den första mätstationen en dryg mil bort efter en halv minut.
Många har vittnat om att de känt tryckvågen, även relativt långt från explosionsplatsen.
– Det är samma sak där, att det är tryckvågen som ruskar om husen, säger Björn Lund.
Exakt tid
Utifrån signalerna går det inte att säga så mycket om själva sprängladdningens styrka.
– Det beror helt på hur mycket av sprängmedlet som gått åt till att rasera hus. Det vi kan säga är att vi kan ge en väldigt tydlig tidsbestämning när sprängningen inträffade, det var 03.43.45. Så det är bara plus minus någon sekund, säger Björn Lund.
