Haverikommissionen: Tidigare miss kring Estonia

Statens haverikommission försöker nu avliva de sista konspirationsteorierna kring förlisningen av M/S Estonia. Man har bland annat nya uppgifter om två tidigare påstått oidentifierade fartyg.
–Det här är några av de frågeställningar som har dykt upp med jämna mellanrum, säger ordförande Jonas Bäckstrand till TT.

Jonas Bäckstrand, ordförande vis Statens haverikommission, vid presentationen.

Jonas Bäckstrand, ordförande vis Statens haverikommission, vid presentationen.

Foto: Lars Schröder/TT

Estonia2025-08-20 16:12

Kommissionen presenterar nu resultat ur den pågående nya utredningen av förlisningen. Uppgifter som man säger inte är relevanta för slutrapporten, men som har förekommit i konspirationsteorier kring förlisningen.

– Det här är frågeställningar som har levt sitt eget liv. En av bristerna av den gamla kommissionen var att den var tillfällig och upplöstes efteråt, och därför fanns det ingen som kunde svara på frågor, säger utredningens ordförande Jonas Bäckstrand vid presentationen.

– Vi ser det som viktigt att så mycket fakta som möjligt kan tas fram och att det finns någon som kan svara på varför det till exempel finns olika versioner av det här protokollet.

Identifierade fartyg

Det handlar bland annat om de två fartyg som befann sig i närheten vid katastrofen och som angavs som ”unknown vessels" på en karta av internationella utredningskommissionen JAIC på 1990-talet.

Men haverikommissionens utredare slår fast att det handlade om Finnmerchant och Finnjet, två civila handelsfartyg som deltog i räddningsinsatsen.

– Det ser ut att vara administrativa misstag av den gamla kommissionen, säger Bäckstrand.

Även uppgifter om ett hemligstämplat dokument hos Sjöfartsverket har granskats. En kopia av det påstådda dokumentet dök upp hos en journalist 2004 och handlar om alternativa förklaringar till förlisningen, bland annat sprängning eller kollision.

Granskat dokument

Haverikommissionen avfärdar dokumentet som en förfalskning. Det finns inte registrerat hos Sjöfartsverket och det följer inte myndighetens mall. Hemligstämpeln ser heller inte riktig ut.

– Den ser ut att vara datorgenererad och inte stämplad. Vår slutsats är att hemligstämpeln är falsk, säger Bäckstrand.

Man har också granskat protokoll från en övning i hamnstatskontroll – ett slags fartygsbesiktning, som utfördes på Estonia dagen före förlisningen.

Protokollen finns i flera olika versioner, vilket har gett upphov till spekulationer om ändringar och förfalskningar i efterhand. Utredningen tycker sig kunna härleda alla versioner till originalet, och man har inte hittat några konstigheter i allvarsgraden i de brister på Estonia som besiktningen pekade ut.

Slutrapporten väntas bli klar i slutet av 2025.

Fakta: Estoniakatastrofen

Färjan M/S Estonia sjönk natten den 28 september 1994 på väg från Tallinn till Stockholm. 852 människor omkom, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats var att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" från 2020 inledde haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland en ny granskning. Statens haverikommission släppte en delrapport 2023.

Förra året meddelade Åklagarmyndigheten att förundersökningen om Estonias förlisning inte återupptas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!