I dag Ă€r det "alla mot mördarsniglarna"

I dag ska alla som har en trÀdgÄrd, stor eller liten, gÄ till gemensam attack. Det Àr "mördarsnigelns otursdag".
–Mördarsniglar respekterar inte tomtgrĂ€nser. Vi behöver göra en gemensam insats, sĂ€ger Emelie Birgersson, som lanserat dagen pĂ„ Facebook.

I dag Àr det "mördarsnigelns otursdag", enligt ett upprop pÄ Facebook. Det gÀller att avliva sÄ mÄnga som möjligt innan de börjar föröka sig, enligt "snigelexperten" Ted von Proschwitz. Arkivbild.

I dag Àr det "mördarsnigelns otursdag", enligt ett upprop pÄ Facebook. Det gÀller att avliva sÄ mÄnga som möjligt innan de börjar föröka sig, enligt "snigelexperten" Ted von Proschwitz. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund / TT

Djur2021-06-12 06:02

Mördarsnigeln, eller spansk skogssnigel som arten egentligen heter, observerades i Sverige första gÄngen 1975. Arten sprider sig med mÀnniskans hjÀlp, som fripassagerare bland exempelvis vÀxter och jord.

– Den har kommit lĂ€ngre och lĂ€ngre norrut. Nu finns arten i Norrlands inland, till exempel Vilhelmina, sĂ€ger Ted von Proschwitz, docent vid Göteborgs naturhistoriska museum.

Han har blivit kÀnd som snigelexpert, och fick en förfrÄgan tidigare i Är. Emelie Birgersson, trÀdgÄrdsodlare i Varberg, bad om rÄd för sitt "projekt" med gemensam snigelbekÀmpning.

– Jag har haft trĂ€dgĂ„rd i tre Ă„r ungefĂ€r, och fört en stĂ€ndig men ojĂ€mn kamp mot sniglar sedan dag ett, sĂ€ger Emelie Birgersson.

RĂ€tt i tiden

I vintras förde hon pÄ skÀmt fram idén att organisera "mördarsnigelns otursdag".

– Folk sade "Ja men starta det!".

Emelie Birgersson skapade en sida pÄ Facebook, och skickade mejl till bland annat yrkesodlare. Hon fick uppmuntrande kommentarer, annars inte mycket.

Men i början av juni exploderade intresset, inte minst frÄn medier.

"Mördarsnigelns otursdag" har hamnat rÀtt i tiden, tycker Ted von Proschwitz.

– Det finns fortfarande inga könsmogna sniglar, bara de övervintrade ungdjuren. Om vi avlivar sĂ„ mĂ„nga som möjligt nu, gör vi det innan de börjar komma igĂ„ng med att lĂ€gga Ă€gg för nĂ€sta generation.

Spade och lampa

Hans rÄd Àr att gÄ ut i kvÀllningen med ficklampa och spade.

– Lys och titta efter var det finns mest sniglar! Titta sĂ€rskilt pĂ„ stĂ€llen dĂ€r det kan vara fuktigt, som under vĂ€xter med lĂ„ga blad, eller andra skuggiga stĂ€llen!

Ted von Proschwitz rekommenderar avlivning med ett hugg cirka en eller 1,5 centimeter in pÄ snigeln.

– Bara huvudet ska av. De dör omedelbart, och det Ă€r en biologiskt ren metod, sĂ€ger han.

Sedan kan man grĂ€va ner de döda sniglarna – eller lĂ„ta dem ligga. DĂ„ kommer fler sniglar för att kannibalisera pĂ„ sina artfrĂ€nder, och man kan döda dem ocksĂ„.

Det finns 23 snigelarter i Sverige. "Mördarsnigeln" Àr oftast mörkt brunröd, men kan vara allt frÄn orangegul till nÀstan svart.

– Om man ser stora mĂ€ngder mörkt rödbruna sniglar, sĂ„ Ă€r det med stor sannolikhet den hĂ€r arten, sĂ€ger Ted von Proschwitz.

Risk för snigelÄr

Han befarar att det kan bli mÄnga sniglar i Är, eftersom maj varit fuktig pÄ mÄnga hÄll. Det gynnar ungsniglarna som övervintrat nere i jorden.

NÀsta Är kan det hÀnda att "mördarsnigelns dag" intrÀffar tidigare. SÄ var tanken frÄn början.

– Men det var pingst, mors dag och nationaldagen. Jag ville inte konkurrera med nĂ„gon etablerad dag, sĂ€ger Emelie Birgersson.

Hon hoppas att Àven de trÀdgÄrdsÀgare som inte odlar sÄ mycket sjÀlva ska vara med i kampen i dag.

– Man kanske kan göra en punktinsats, sĂ€ger Emelie Birgersson.

Fakta: Spansk skogssnigel

Kallas ocksÄ "mördarsnigel".

Är en invasiv art, som vi mĂ€nniskor infört till Sverige av misstag.

LÀtt att förvÀxla med andra snigelarter.

Är oftast mörkt brunröd. Men fĂ€rgen varierar kraftigt, frĂ„n nĂ€stan svart, över bruna och röda nyanser, till orangegul. Ungdjur kan ha sidoband.

Vuxna djur Ă€r cirka 8–13 centimeter lĂ„nga.

Äter bĂ„de dött och levande vĂ€xtmaterial, och Ă€ven individer av sin egen art. Skador har observerats pĂ„ i stort sett alla typer av grödor och prydnadsvĂ€xter.

Förökar sig snabbt. En spansk skogssnigel kan lÀgga uppÄt 400 Àgg.

Mer fakta finns pÄ Snigelakuten pÄ Göteborgs naturhistoriska museums webbsajt.

KÀlla: Göteborgs naturhistoriska museum

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!