Anmälningarna till DO skenade under pandemin

Att bli nekad inträde för att man saknar vaccinpass eller att inte få välja typ av covidvaccin, har upprört människor. Det är en orsak till att anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen (DO) nära fördubblats under de två pandemiåren som varit.

Anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen har ökat rejält under pandemin, det senaste året motsvarade 42 procent mot 2020.

Anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen har ökat rejält under pandemin, det senaste året motsvarade 42 procent mot 2020.

Foto: Johan Hallnäs/TT

Diskriminering2022-04-01 08:08

Den som anser sig diskriminerad kan göra en anmälan till DO och få sin sak prövad, om myndigheten bedömer att det finns lagstöd. 2015-2019 låg anmälningarna på en ganska jämn nivå, med försiktiga förändringar från år till år. Men 2020 sköt anmälningsstatistiken i höjden, med fortsatt ökning 2021.

Utvecklingen kan delvis förklaras av att DO hösten 2020 gjorde det lättare att anmäla via webben. Men en stor andel ärenden kan också kopplas till pandemin. Till exempel ansåg sig omkring 800 personer diskriminerade till följd av att regeringen införde krav på vaccinpass i december 2021.

– Många människor har upplevt att införandet av krav på vaccinationsbevis har varit diskriminerande, säger Martin Snygg Söder, utredare vid DO.

Men cirka 750 av de ärendena saknar koppling till en diskrimineringsgrund.

– Ofta handlar det om kritik som riktar sig mot regeringen eller Folkhälsomyndigheten, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius och tillägger:

– Vi har också gjort bedömningen att åtgärden med vaccinationsbevis varit rimlig mot bakgrund av intresset att begränsa smittspridning och värna liv och hälsa.

Diskrimineringsgrunder

Det krävs nämligen att den upplevda orättvisan – för att klassas som diskriminering – kan härledas till kön, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller andra i lagen bestämda diskrimineringsgrunder. Men också att handlingen ägt rum inom några av de samhällsområden lagen anger, till exempel i arbetslivet.

När kraven på vaccinpass kom omfattade de en rad inrättningar i samhället i olika utsträckning och lagstiftningen som omger diskriminering är lite snårig. Därför är det inte helt klart vilka fall som skulle kunna utgöra diskriminering när människor nekades inträde.

Utifrån de diskrimineringsgrunder lagen anger skulle det kunna tolkas som att det vore diskriminerande att hindra någon som saknar vaccinpass från att gå i kyrkan och utöva sin religion, men inte från att gå ut och festa. Å andra sidan skulle det också krävas att kyrkan – i det aktuella fallet – till exempel är en arbetsplats och inte bara religiös samlingslokal.

Frågan är om kravet på vaccinationsbevis ändå har lett till diskriminering när det gäller personer som anser sig utestängda från nöjeslivet. Martin Snygg Söder nämner en händelse som DO nu intresserar sig för.

– Det är en person som har en funktionsnedsättning som haft läkarintyg på att vaccin inte är lämpligt, men som ändå nekats inträde på en nattklubb.

Funktionshindrade

Funktionshindrade utgör också en stor grupp bland dem som upplevde sig diskriminerade när vårdcentraler och andra samhällsinstitutioner som smittskyddsåtgärd begränsade tillträdet.

– Det finns fall där en person med funktionsnedsättning inte fått ha med sig sin ledsagare in på vårdinrättningen, säger Martin Snygg Söder.

Omkring 130 anmälningar rör också personer som anser sig diskriminerade för att de inte kunnat välja en annan typ av covidvaccin än det som erbjudits på vaccinationsstället.

Lars Arrhenius poängterar dock att även om pandemin direkt medfört att anmälningarna blivit fler så ligger diskrimineringsärenden med etnicitet och funktionsnedsättning som grund högt i topp sedan flera år.

– De som har skyldighet, till exempel arbetsgivare och skola, måste därför ta ett större ansvar för att förebygga diskriminering.

Rättat: I en tidigare version av den här texten gavs inte hela bilden av vad som i lagens mening är diskriminerande.

Fakta: All orättvis behandling är inte diskriminering

För att en handling, i lagens mening, ska klassas som diskriminering krävs:

  • att en person blivit missgynnad eller kränkt
  • att det finns ett samband med en diskrimineringsgrund (sexuella trakasserier kräver inte detta samband)
  • att det handlar om en av de former av diskriminering som beskrivs i lagen
  • att det skett inom ett av de samhällsområden där lagen gäller, till exempel i arbetslivet, inom utbildning eller under bemötande av yrkespersoner

.

De sju diskrimineringsgrunderna är:

Kön

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning

Funktionsnedsättning

Sexuell läggning

Ålder

Källa: Diskrimineringsombudsmannen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!