Utpekad bödel: Massavrättningar en "saga"

Den utpekade bödeln Hamid Noury dömdes i tingsrätten till livstids fängelse för massavrättningar i ett iranskt fängelse. I hovrätten, där förhandlingen nu går mot sitt slut, hoppas han rentvå sitt namn. Om inte hoppas Teheran att en fängslad svensk blir livlinan som får honom fri.

Hamid Noury dömdes i tingsrätten till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott i Iran. Bild från polisens förundersökning. Arkivbild.

Hamid Noury dömdes i tingsrätten till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott i Iran. Bild från polisens förundersökning. Arkivbild.

Foto: Foto, vänster: Paul Wennerholm/TT. Foto, höger: Handout via TT.

Brott2023-10-16 16:50

Det var en påtagligt munter Hamid Noury som leddes in i rättssalen när åklagaren på måndagen inledde sin slutplädering. Med ett stort leende på läpparna bugade han för domarna och vinkade till åklagare och åhörare innan han slog sig ned.

En total scenförändring jämfört med när rättegången inleddes i januari. Då tvingades han lämna salen efter att gång på gång ha avbrutit rättens ordförande med anklagelser om tortyr.

Målet mot 62-åringen handlar om avrättningar av hundratals politiska fångar i ett fängelse i Teheran 1988. Enligt åklagare och vittnen arbetade han i fängelset och var högst delaktig i dödandet.

Fatwa i fokus

Själv har Hamid Noury hela tiden hävdat sin oskuld och kallar uppgifterna om massavrättningarna en "uppdiktad saga".

Enligt åklagarsidan finns dock omfattande bevisning som talar mot hans påståenden, däribland en rad vittnen som pekat ut honom. Omfattande skriftlig bevisning och en rad experter skänker stöd till att massavrättningarna verkligen genomfördes.

En stor del av förmiddagen ägnades åt en omtvistad fatwa, genom vilken Irans dåvarande högsta ledare, ayatolla Khomeini, ska ha beordrat massavrättningar av anhängare till den politiska organisationen Folkets mujahedin i iranska fängelser.

– All bevisning som har tagits upp i den här delen visar att fatwan har existerat, att Khomeini var avsändaren och att den hade absolut giltighet, säger åklagare Martina Winslow i rätten.

Iran: Politiska motiv

Hon lyfter bland annat att den är omskriven i en annan högt uppsatt religiös ledares memoarer.

Iran har kallat målet politiskt motiverat och vid upprepade tillfällen krävt att Noury friges.

I Teheran har den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus suttit fängslad utan åtal i över 500 dagar. Han greps våren 2022 under en semesterresa och anklagas för spioneri.

Sveriges regering anser i sin tur att Floderus är godtyckligt frihetsberövad. Flera experter ser honom som en bricka i ett politiskt spel där Iran vill använda svensken som påtryckningsmedel – exempelvis i en framtida fångutväxling med Hamid Noury.

Källor har tidigare uppgett för TT att gripandet av Floderus var en direkt följd av det pågående rättsfallet mot Noury.

Rättegången mot Hamid Noury avslutas i november.

Manifestation vid Rådhuset i Stockholm i augusti 2021 i samband med rättegången mot Hamid Noury i Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
Manifestation vid Rådhuset i Stockholm i augusti 2021 i samband med rättegången mot Hamid Noury i Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
Fakta: Ett historiskt stort mål

Iraniern Hamid Noury lurades till Sverige och greps 2019 på Arlanda. Målet mot 62-åringen, i tingsrätten dömd till livstids fängelse för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, är ett av de största i sitt slag i Sverige.

Han har enligt domen, i egenskap av åklagarbiträde, valt ut fångar som skulle ställas inför en kommitté som beslutade om vilka som skulle avrättas. Han har även läst upp namn på fångar som skulle avrättas och eskorterat dem till avrättningsrummet där han "vid något/några tillfällen" själv deltagit i avrättningarna.

Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.

Under 92 rättegångsdagar från den 10 augusti 2021 fram till i maj 2022 hördes sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen.

Målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets mujahedin, som då befann sig i väpnad strid med den iranska staten.

Personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets mujahedin räknas därför som vittnen och inte målsägare – trots att samtliga vittnar om att de utsatts för liknande behandling, av åklagarna jämställd med tortyr.

Hamid Noury nekar till brott.

Hovrättsförhandlingen inleddes den 11 januari och avslutas i november. Rättegången hålls i Attunda tingsrätts lokaler.


Fakta: Det vet vi om den fängslade svensken i Iran

Den svenske EU-diplomaten Johan Floderus är i 30-årsåldern och kommer ursprungligen från Västsverige. Han har bland annat arbetat nära Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson (S).

Våren 2022 reser han till Iran tillsammans med vänner. Hans familj skriver till Aftonbladet att det handlar om en semesterresa för att hälsa på en vän.

Under resan grips han och anklagas av Iran för spioneri.

Samtidigt med gripandet pågår en rättegång i Stockholm mot iraniern Hamid Noury. Han dömdes senare till livstids fängelse för brott mot folkrätten och mord, för sin inblandning i avrättningar av politiska fångar i Iran 1988.

Källor uppger för TT att gripandet av Floderus i Iran var en direkt följd av det pågående rättsfallet mot Noury..

Flera andra västerländska fångar i Iran har under det senaste året frigivits, bland annat genom fångutväxlingar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!