Polisförbundet om oron: Inte svårt att förstå

Samhället måste mobilisera brett för att komma åt den ökade oron för brottsligheten och minskade förtroendet för rättsväsendet, enligt Polisförbundet. Men oron är inte alltid fullt ut motiverad, säger ordförande Katharina von Sydow.

Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow. Arkivbild.

Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow. Arkivbild.

Foto: Tim Aro/TT

Brott2023-10-11 21:36

I den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 53 procent att de i stor utsträckning oroar sig för brottsligheten, en uppgång med 7 procentenheter jämfört med fjolårets undersökning och den högsta nivån hittills i NTU.

Samtidigt har antalet som anger att de har stort förtroende för polisen minskat från 59 procent i fjol till 54 procent 2023.

"Barn som mördas"

Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow säger att hon har förståelse för den ökade oron, eftersom det grova våldet har spridit sig i samhället.

– Det är barn som mördas, mammor och grannar som mördas. I det läget är det inte svårt att förstå att oron ökar, när det även i ökad utsträckning drabbar människor som inte har en direkt inblandning i den här kriminaliteten, säger von Sydow.

TT: Är oron motiverad?

– Nej, generellt är oron större än den verkliga risken för att utsättas.

Hon vill att hela samhället mobiliserar brett för att komma åt kriminaliteten.

– Det krävs att hela samhället får möjlighet att få ett uppdrag, att vi gör det tillsammans. Det krävs också att det finns resurser inte bara hos Polismyndigheten utan även hos andra delar av samhället, som skola, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamhet, säger von Sydow.

"Mycket tid att spara"

Polisförbundet vill att civilanställda inom Polismyndigheten ska ta över fler arbetsuppgifter från poliser, för att frigöra tid till brottsbekämpning.

– Det finns mycket administrativ tid att spara på uppgifter som andra kan göra bättre, säger von Sydow.

Fakta: Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

NTU är en del av Sveriges officiella statistik och bygger på webb- och postenkäter till ett urval av 200 000 personer i åldrarna 16–84 år och genomförs årligen av Brottsförebyggande rådet (Brå) sedan 2006.

Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet.

Undersökningen bedöms kunna representera den svenska befolkningen (16–84 år) relativt väl.

I NTU undersöks utsatthet för följande brott: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort- och kreditbedrägeri, nätkränkning, trakasserier, bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur eller från fordon samt cykelstöld. Referensperioden för utsatthet för brott är föregående kalenderår. Det innebär att den utsatthet som rapporteras i NTU 2023 avser utsatthet under 2022.

Källa: Brå

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!