De båda männen, som är i 40-årsåldern, greps på Landvetter flygplats i lördags. Då var de på väg att lämna landet.
Begäran om häktning gjordes av kammaråklagare Henrik Olin vid riksenheten för säkerhetsmål. Enligt honom är männen skyldiga till "resandebrott" enligt lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.
– Resandebrottet är något som kommer in väldigt tidigt i en händelsekedja, långt innan man gör sig skyldig till exempel till förberedelse till terroristbrott, säger han.
Det kan göra arbetet med att bevisa brottet svårt, konstaterar han.
– Man måste, ungefär som vid ett stämplingsbrott, kunna bevisa vad folk har haft för avsikt inne i huvudet helt enkelt, säger han.
Flera typer av bevis
Henrik Olin ser dock bevisläget som gott. Han vill inte gå in på detaljer, men berättar att det finns "olika typer av bevisning".
– Bevisning kan utgöras av förhör, teknisk bevisning, bevisning från nätet och så vidare. I det här ärendet finns det olika typer, mer specifik än så kan jag inte vara.
Vilket land männen skulle resa till är också sekretessbelagt.
– De skulle resa utomlands, mer specifik än så kan jag inte vara. Men det handlar ju om att de skulle ansluta sig till Islamiska staten och det begränsar ju urvalet i viss utsträckning.
Säkerhetspolisen och åklagaren har arbetat med fallet och följt de båda männen under en längre tid. Hur länge vill inte Henrik Olin berätta, men han uppger att det rör sig om veckor och månader snarare än dagar.
– Det är inte något som poppade upp i lördags utan det har varit ett pågående arbete och en pågående insats under en längre tid, säger han och tillägger:
– De har inte en omfattande kriminell belastning sedan tidigare.
Båda nekar
Häktningsförhandlingar hölls i Göteborgs tingsrätt på onsdagen. Männen häktades misstänkta på sannolika skäl, vilket är den starkare graden av misstanke. Båda nekar till brott.
– Min huvudman förnekar brott, något ytterligare kan jag inte kommentera i nuläget, säger Pontus Lindgren, försvarsadvokat till den ena mannen.
Resandebrott har har endast prövats en gång tidigare i domstol, 2016, då det blev friande dom i såväl tingsrätt som hovrätt.
– Så det här är en typ av lagstiftning som är prövad i väldigt begränsad utsträckning, säger Henrik Olin.
Center mot våldsbejakande extremism (CVE) uppger för TT att man inte ser någon risk för att de två häktade männen skulle vara en del av en större våg av nya IS-resenärer.
– Det befarades att personer skulle resa för att ansluta sig till IS efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan. Men vi har inte fått några rapporter om det från till exempel kommuner, och heller inte sett något i öppna källor på nätet eller i medier, säger Jenny Sonesson, pressansvarig på CVE.
– I den norska säkerhetspolisens bild av nationella terrorhot för 2022 bedömer man att aktörer som IS och al-Qaida prioriterar regional rekrytering i konfliktområden, framför att försöka locka stridande från västvärlden, fortsätter hon.
"IS att räkna med"
Kammaråklagare Henrik Olin har inte heller fått uppfattningen att så skulle vara fallet.
– Jag har bara den allmänna uppfattningen att även om IS roll efter att kalifatet föll är mycket svagare än vad det var tidigare, så visar hela tiden händelser i omvärlden att IS är att räkna med fortsättningsvis, säger han.
Han nämner fritagningsförsöket som gjordes nyligen vid ett syriskt fängelse som ett exempel.
– IS är i allra högsta grad aktiv fortfarande som terroristorganisation, även de inte har samma plattform som under kalifatets storhetstid.
