Kriminolog: Brå-siffror måste ses i en helhet

Mellan 2015 och 2018 misstänktes utrikesfödda och deras barn 2,5–3,2 gånger oftare för brott än svenskfödda med svenskfödda föräldrar, visar Brås studie. De politiska reaktionerna har inte låtit vänta på sig – bland annat kritik kring att rapporten borde ha kommit tidigare.

Enligt Olof Bäckman, professor i kriminologi och docent i sociologi vid Stockholms universitet, innehåller Brå-rapporten inte några egentliga nyheter. Det nya är att det är just Brå som gjort den.

– Debatten kring att de här sakerna "mörkas" känns väldigt konstig, åtminstone för en forskare. Det är snarast så att Brå inte sett behovet tidigare tack vare all annan forskning som görs. Vi gjorde exempelvis en stor studie förra året, säger han.

I studien "Den ojämlika brottsligheten", som publicerades i fjol, tittade Bäckman och hans kollegor närmare på fakta som var välkända redan då: Att män begår betydligt fler brott än kvinnor, att unga personer är mer brottsaktiva än äldre, och att människor med utländsk bakgrund löper en överrisk att hamna i kriminalitet. Forskarna undersökte lagföringsutvecklingen i Sverige från mitten av 1970-talet och fram till år 2017.

Svårt att fånga uppväxtvillkor

– Det är inte förvånande att människor med utländsk bakgrund har en högre brottslighet när vi vet hur en massa andra faktorer – som utbildningsnivå, chanser på arbetsmarknaden och ekonomiska svårigheter – spelar in, säger Olof Bäckman.

När hänsyn tas till faktorer som kön, ålder, utbildning och inkomst sjunker överrisken att misstänkas för brott markant. För svenskfödda med utländska föräldrar går överrisken då från 3,2 till 1,7 och för utrikesfödda från 2,5 till 1,8.

– Det är ett större pedagogiskt problem att förklara varför vissa skillnader kvarstår när vi korrigerat för de här faktorerna. Det kan bero på att våra mått är alldeles för trubbiga för att fånga upp alla faktorer, säger Bäckman.

– Exempelvis är områdesfaktorer – vilken roll det spelar att växa upp i så kallade utanförskapsområden – en sak som bör beaktas. Det är svårt att fånga uppväxtvillkor på ett bra sätt i en sådan här rapport. Även mental ohälsa hos föräldrar är svårt att ta upp, säger han.

Grupper som exponeras mer för polis

Olof Bäckman påpekar att det är viktigt att läsa Brå-rapporten i sin helhet och inte enbart titta på siffrorna. Brå lyfter framför allt variationer i åldersfördelning mellan de olika studerade grupperna som en viktig faktor att ta hänsyn till. Grupperna utrikes­födda och inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar består av en högre andel yngre personer – och unga misstänks generellt för brott i högre utsträckning än äldre.

– Ålder tillsammans med kön är kanske de två viktigaste förklaringsfaktorerna vi har gällande brott. När man kontrollerar de här sakerna över tid sjunker överrisken ganska rejält med stigande ålder, säger Olof Bäckman.

Han lyfter också att personer med utländsk bakgrund enligt forskning löper större risk att tas av polisen. Sannolikheten för att bli testad för eget narkotikabruk är exempelvis väldigt mycket högre i de grupper som är överrepresenterade i Brå-rapporten, säger han.

I sin forskning har Olof Bäckman sett att ju "hårdare" mått på fattigdom som används, desto mer försvinner skillnaderna i brottsstatistik mellan olika samhällsgrupper. Genom att mäta ekonomisk fattigdom fångas en rad andra sociala problem upp, säger han.

Brottsmisstänkta minskat generellt

– I vår rapport i fjol använde vi ett mått som dels handlade om ungdomars föräldrar och inkluderade inkomst över flera år. Det blev ett hårdare mått än vad som använts i Brå-rapporten. När vi tittade på de riktigt fattiga grupperna försvann skillnaderna nästan helt och hållet.

Brå påpekar att även om överrisken för inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar är "relativt hög" så rör det sig om en liten grupp i befolkningen. Myndigheten poängterar också att andelen brottsmisstänkta i befolkningen har minskat generellt under åren 2007–2018, såväl bland personer med inrikes som med utrikes bakgrund.

Rapporten visar också att skillnaderna är stora beroende på var de utrikesfödda i brottsstatistiken är födda. Högst är överrisken bland personer från Centralasien, Nordafrika och Afrika söder om Sahara. Mer än var femte person vars föräldrar är födda i Nordafrika och Afrika söder om Sahara förekom som misstänkta för brott 2015–2018.

Det finns också stora skillnader avseende brottskategorier. Svenskar med utrikesfödda föräldrar misstänks fem gånger så ofta för mord och dråp jämfört med svenskar med inrikesfödda föräldrar, enligt Brå. Vad gäller våldtäkt är det i stället kategorin utrikesfödda som är överrepresenterad.