Expert: Lagändring kan inte stoppa mord på barn

Enbart ny lagstiftning kommer inte förhindra nya fall som det misstänkta mordet på en pojke i Luleå. Det säger Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen. –Det handlar om att bygga ett skyddsnät, säger hon.

En manifestation hölls under söndagen för åttaåringen, där de stannade utanför Luleå tingsrätt. Arkivbild.

En manifestation hölls under söndagen för åttaåringen, där de stannade utanför Luleå tingsrätt. Arkivbild.

Foto: Susanne Lindholm/TT

Brott2023-01-22 19:55

För två veckor sedan hittades en åttaårig pojke död i en bostad i Luleå efter att hans mamma blivit orolig och kontaktat polisen.

Mamman hade under ett halvårs tid valt att inte lämna sonen för umgänge eftersom hon var rädd att pappan skulle föra pojken utomlands. Under tingsrättsförhandlingen önskade hon att pappan inte skulle beviljas umgänge alls, och om det ändå skedde skulle det vara övervakat.

I fredags överlämnades en utredning till regeringen som bland annat föreslår lagändringar för ett ökat skydd för barn när det gäller umgänge med en förälder som till exempel har utövat våld.

Alla led måste fungera

Men enligt Moa Mannheimer kommer det inte räcka med en lagändring för att inga barn ska utsättas för våld.

– Jag skulle önska att om vi ändrar en lag så kommer inga barn drabbas. Men det handlar om att bygga ett skyddsnät där alla insatser i alla led fungerar och sätter barns bästa i första hand, säger hon.

Enligt Moa Mannheimer är det mellan fem och tio barn som dödas per år i Sverige. Åttaåringens död har fått stor uppmärksamhet och över 60 000 personer har skrivit på en namninsamling med krav på en skarpare lag där "inget barn ska tvingas till umgänge med förövare".

Frågan har även lyfts i riksdagen där krav framförts på en "lex Tintin".

– I vår senaste rapport lyfter vi att förändring inte i första hand nås genom en ny lagstiftning. I stället handlar det om hur man implementerar den lagstiftning som finns, exempelvis hur socialtjänsten följer upp ett barns situation när det funnits oro för att ett barn riskerar att fara illa hos en förälder, säger Moa Mannheimer.

Misstänkt för mord

Pappan till pojken i Luleå sitter häktad sedan den 12 januari. Han är häktad på sannolika skäl misstänkt för mord, den högre misstankegraden.

Att pappan trots mammans oro fick umgänge med pojken beror på att det inte fanns några uppgifter om fysiskt våld.

– Om jag hade fått någon som helst signal om att pappan skulle vara fysiskt farlig mot barnet så skulle jag självklart inte ha medgett umgänge, har rådmannen Christian Stamblewski sagt till SvD.

Ville träffa sin pappa

Beslutet grundade sig även på att pojken uttryckt att han vill träffa sin pappa. Enligt barnkonventionen, som sedan 2020 också är svensk lag, ska barnets synpunkter beaktas.

– Alla håller med om att barns inställning ska vara med i bedömningen. Men barnets inställning behöver också vara en del av en analys av helheten utifrån det enskilda barnets behov och föräldrarnas förmåga. Det svåraste som finns är dock att förutspå föräldrars beteende. Därför behöver man också göra en uppföljning i varje fall för att säkerställa att barnet är tryggt, säger Moa Mannheimer.

Under söndagen gick ett fackeltåg genom Luleå för att hedra pojken och för kravet på skarpare lagstiftning. Även på sociala medier har det uppmanats till manifestationer till stöd för en "lex Tintin".

– Mord på barn ska inte behöva hända i Sverige. Det är därför Socialstyrelsen ska kunna utreda sådana här händelser, säger Moa Mannheimer.

Fakta: Tryggare hem för barn

Betänkandet “Tryggare hem för barn” överlämnades till regeringen i fredags. Utredningen föreslår bland annat ändringar i föräldrabalken som ska ge ett ökat skydd för barn i vårdnadstvister, när en förälder har utövat våld.

Utredningen anser inte att det är möjligt att i lagtext stoppa umgänge helt med en förälder. I stället föreslår den det i lagtext bör förtydligas att "bedömningen av barnets bästa är en helhetsbedömning som ska ta sikte på omständigheterna för det enskilda barnet".

Utredarna betonar vikten av att domstolarna har kännedom om "vålds konsekvenser för barn och vilka behov ett barn kan ha efter en traumatisk upplevelse".

Källa: Utredningen SOU 2022:71

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!