Förslag: Slopa arvode för riksdagsskolkare

Riksdagsledamöter som slarvar med närvaron ska kunna bli av med sitt arvode, enligt ett förslag från riksdagsstyrelsen, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Men det kräver slarv i ett halvår innan sanktionerna slår till.

Närmast tomt i riksdagen, nu kan det bli konsekvenser för att utebli från för många omröstningar. Arkivbild.

Närmast tomt i riksdagen, nu kan det bli konsekvenser för att utebli från för många omröstningar. Arkivbild.

Foto: Jurek Holzer/SvD/TT

Brott & Straff2021-02-23 05:57

Förslaget presenterades redan i höstas när den parlamentariska kommittén som gjort en översyn av riksdagsarbetet lämnade över det till riksdagsstyrelsen.

Det var ett enigt förslag från kommittén, och riksdagsstyrelsen avser nu att föreslå att riksdagsordningen ändras så att de nya reglerna införs.

Skapar regler

Riksdagsledamöter som inte deltagit i riksdagsarbetet har hittills inte behövt oroa sig för några konsekvenser. Det ska det nu alltså bli ändring på.

– Den som aktivt väljer att strunta i riksdagsarbetet ska inte få arvode, och nu skapar vi regler för att åstadkomma det, säger talman Andreas Norlén till TT.

De nya regler som införs gäller bara frånvaro vid voteringarna och är tämligen generösa. I princip måste man missköta sig i ett halvår innan det får några ekonomiska konsekvenser.

Förslaget innebär att ledamöter som är frånvarande vid minst 60 procent av voteringarna under tre månader ska få en tillsägelse av talmannen. Först om det inte sker någon förändring under de påföljande tre månaderna kan arvodet krävas tillbaka.

Inte anställda

Jämfört med svensk arbetsmarknad är det väldigt försiktiga sanktioner. Upprepad ogiltig frånvaro i arbetslivet renderar omedelbart löneavdrag och en tillsägelse kommer betydligt fortare än inom tre månader. Det kan också vara grund för avsked.

– Utgångspunkten är att partigrupperna kontrollerar närvaron i riksdagen och att en ledamot ska närvara vid varje votering. Ledamöterna har också generellt sätt god närvaro. Det här handlar om att fånga upp de få fall när en ledamot struntar i sitt uppdrag under en längre tid och då är vår uppfattning att det räcker med att specialgranska de som har en hög frånvaro från voteringar under en längre tidsperiod, säger Andreas Norlén.

Riksdagsledamöter är inte anställda med lön. Det är ett förtroendeuppdrag som arvoderas. En riksdagsledamot kan inte "sparkas" med mindre än att hen begått ett brott med minst två års fängelse i straffskalan. Frågan om att då skiljas från sitt uppdrag avgörs av domstol.

De nya reglerna ska vara införda 1 januari 2022.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!