De tvÄ mÀn som nu Ätalats arbetade med den dokumentÀr i vilken det framkommit att det finns ett tidigare okÀnt hÄl i skrovet pÄ Estonia. Den ena mannen var regissör och den andra mannen ska bland annat ha ansvarat för att skapa 3D-modeller av det som filmteamet spelat in.
De bÄda Ätalade har förnekat brott men medgett de faktiska omstÀndigheterna.
Enligt journalistorganisationerna Àr det tveksamt om gravfridslagen ens Àr förenlig med internationell rÀtt, dÄ vraket ligger pÄ internationellt vatten. DÀrtill menar de att anskaffarfriheten, som innebÀr att myndigheter inte fÄr ingripa mot nÄgon som samlar in information i syfte att publicera uppgifterna, borde skydda journalisterna frÄn Ätal.
Och Àven om domstolen bedömer att Estonialagen begrÀnsar anskaffarfriheten finns fortsatt ett skydd för yttrandefriheten, dÀr intresset av att skydda enskilda ska vÀgas mot intresset av yttrande- och informationsfrihet, skriver organisationerna:
"En fÀllande dom i fallet med Estonia-dokumentÀren skulle innebÀra en inskrÀnkning av yttrande- och informationsfriheten enligt Europakonventionen, vilket skulle vara förödande för den undersökande journalistiken i de nordiska lÀnderna".
Lagen om skydd för gravfriden vid passagerarfartyget Estonia instiftades 1995 mellan Finland, Sverige och Estland, för att hindra plundring av vraket.
à talet mot de bÄde mÀnnen Àr första gÄngen som brott mot lagen prövas i svensk domstol.