Daniel Nyqvist har erkänt att han oprovocerat attackerade och högg ihjäl två för honom okända personer i Linköping den 19 oktober 2004.
Hans offer – den åttaårige Mohamad som var på väg till skolan och den 56-åriga språkläraren Anna-Lena som först blev vittne och sedan offer – höggs båda med våldsam kraft och många gånger av den då 21-årige Nyqvist, som enligt egen utsago gett sig ut den morgonen med enda syfte att ta livet av två personer.
Få sinnesro
Enligt honom själv gjorde han det för att "få sinnesro", för att stilla sina tvångstankar om att döda. Och tankar om att döda verkar ha funnits redan som liten, enligt en barndomsvän till Nyqvist som vittnade under den tredje och avslutande förhandlingsdagen i Linköpings tingsrätt på måndagen.
– Vid ett tillfälle nämnde han tanken om att skada barn. Det minnet har jag liksom inte släppt, berättar barndomsvännen, som säger att det skedde i 10-11-årsåldern.
Mannen slutade umgås med Daniel Nyqvist i gymnasieåren när Nyqvist började dricka. Han gick länge med funderingar kring om Nyqvist skulle kunna vara dubbelmördaren, säger vittnet.
– Först och främst när den här mössan dök upp i polisutredningen möttes jag av den första tanken att det kunde vara Daniel.
Just en sådan mössa hade Nyqvist alltid på sig under vinterhalvåret när de lekte, men vännen tyckte inte att det var tillräckligt för att kontakta polisen.
Fastnade i telefonkö
2014 gjorde han dock ett försök att tipsa polisen. Två, tre år senare försökte han igen, men båda gångerna fastnade han i polisens telefonkö och lade på innan han kom fram.
Först i januari 2020 när han såg en fantombild på den misstänkte dubbelmördaren nådde han fram med sitt tips, då han bad att bli kopplad direkt till förundersökningsledaren.
Efter tipset kallades Nyqvist till topsning hos polisen men han dök aldrig upp. Polisen hann aldrig kalla Nyqvist en andra gång, i stället greps han efter att ha identifierats genom en banbrytande släktforskningsmetod.
Snäll bror
Även Nyqvists bror hördes under måndagen. Han pratade om en snäll och omtänksam bror som aldrig yttrat några tankar om att skada andra personer.
Åklagare Britt-Louise Viklund yrkade i sin plädering på att Nyqvist ska dömas för två fall av mord, med rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning som påföljd. Det saknas tillräckligt förmildrande omständigheter för att kunna rubricera gärningarna som något annat än mord, anser åklagaren.
I stället finns det flera försvårande omständigheter.
– Det finns en viss planläggning att Daniel Nyqvist ska åka in och begå brott. Han medför ett för syftet lämpligt vapen, letar efter offer och väljer då ett barn som han angriper bakifrån.
Därtill har våldet varit både mycket omfattande och kraftigt, och offren som var fysiskt underlägsna Nyqvist måste upplevt stor lidande, säger åklagaren.
Dråp eller mord?
Rättsmedicinalverket (RMV) har kommit fram till att Nyqvist lider av en allvarlig psykisk störning och att han även gjorde det vid tiden för morden. Därmed saknas utrymme för någon annan påföljd än rättspsykiatrisk vård, eftersom gärningen begicks 2004, fyra år före en lagändring som innebär att påföljden kan bli fängelse även om en psykisk störning föreligger.
Nyqvists advokat Johan Ritzer instämmer om att påföljden bör bli rättspsykiatrisk vård, men anser inte att det ska vara förenat med särskilt utskrivningsprövning. Han yrkade även på att gärningen ska rubriceras som dråp.
– Det rör sig om en allvarlig psykisk störning som haft stark gärningskontroll hos Daniel, nästan av psykotisk karaktär, och dessutom i kombination med ett ganska snabbt händelseförlopp, säger Ritzer.
Att det blev just de två offren var enbart en slump och det fanns ingen egentlig brottsplanering att tala om, menar advokaten.
– Han har haft tankarna (om att döda) en tid innan, men när han väl agerar är det på en impuls. "Allt gick som på automatik", som Daniel säger, och det finns ingen förslagenhet i hans agerande, säger advokaten.
– Vid en sammantagen bedömning menar jag att gärningarna kan bedömas som dråp.
Linköpings tingsrätt meddelar sin dom den 1 oktober.
