Hyllningar av terrorstämplade Hamas efter attacken mot Israel och filmklipp från dödsskjutningar i Sverige. Blodiga konflikter och våldsdåd blir en del av barns vardag när de sprids via Tiktok och andra sociala medier.
Men hur pratar man om krig, mord och brutala kidnappningar med sitt barn, när man knappt kan ta in den grymma verkligheten som vuxen?
– Det är okej att som vuxen inte ha svar på allt och man ska vara öppen med att man inte vet vad som händer i framtiden, säger Karolina Jackson, kurator på Barnens rätt i samhället (Bris).
"Annat nyhetsflöde"
När det gäller våld på sociala medier är det viktigt att föräldrar eller andra vuxna pratar med unga om vilka kanaler de följer, vad tittar på och om de kan välja att titta på något annat just nu, enligt Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen.
– Det svåra är att alla barn som har tillgång till mobil får en annan nyhetsrapportering eller annat flöde än vi vuxna. Barn kanske har sett mycket mindre censurerade bilder, mycket mer obehagligt våld, säger hon.
Att plocka bort mobilen kan leda till att barnen tittar med kompisar eller gör saker i smyg. I stället bör man hjälpa barnen att hantera det som är läskigt – utan att skuldbelägga dem, enligt Hanna Thermaenius.
Ett sätt kan vara att prata om vilka känslor som obehagliga bilder väcker och dela med sig av vad man själv känner.
– Då ger vi barnet möjlighet att säga "så är det för mig, jag känner mig jätteorolig".
Även om det är svårt, ska man försöka ge barn hopp i mörkret:
– Det gör man bland annat genom att säga att det finns många vuxna som gör allt för att det ska bli fred, men också genom att som vuxen visa att man tar ansvar för sina egna känslor, säger Karolina Jackson.
Karolina Jackson poängterar samtidigt att det är viktigt att ta hand om sin egen oro eftersom det minskar risken för att man överför sin rädsla till barnet.
Inte alla barn
Det är inte en självklarhet att barn oroar sig för samma saker som vuxna – eller att barnet oroar sig över huvud taget.
– Fråga hur barnet mår, om hen undrar eller tänker på något särskilt och ge sedan åldersanpassad information utifrån svaret, säger Karolina Jackson.
Har man äldre barn kan man till exempel titta på nyheter tillsammans. Det är också viktigt att vara delaktig i vad barn gör på sociala medier, där obekräftade rykten, som dem om halshuggna spädbarn eller bilder som kan vara tagna i helt andra situationer, kan dyka upp.
Även om det ofta är lättare att be yngre barn att visa vad de gör på sociala medier, råder Hanna Thermaenius att ha en dialog även med äldre barn.
– Att man säger till sin tonåring att man har läst om att många får jobbiga bilder och filmer från läskiga saker som händer och ställer frågorna: Hur blir det för dig, vill du visa? Vad är det för kanaler du är inne på, vill du berätta?
Men kan man prata källkritik med barn? Ja, menar Karolina Jackson – men åldersanpassat. Är barnet yngre kan man ställa frågor som "finns allt du ser på riktigt"?
Kan påverka sömnen
Att göra roliga saker är paradoxalt nog en bra strategi för att hantera orostankar, säger Karolina Jackson:
– Det är bra att ta en paus från det svåra. Tänk också på att pausa från nyheter och att avfölja konton som barnet kan uppleva som jobbigt. Göra något roligt i stället!
Märker man att barnet sover dåligt, drar sig undan eller grubblar mycket på ett sätt som påverkar vardagen, ska man söka hjälp, enligt Karolina Jackson.
Andra signaler att vara uppmärksam på är om barnet verkar ledset, oroligt eller inte kommer iväg på saker, enligt Hanna Thermaenius. Man bör också hålla koll på om barn glorifierar våldet.
– Då behöver man hjälpa barnen att öka empatin och säga att det här är ingenting som är roligt att se. De behöver skilja på fiktion och verklighet och veta att det inte är något de ska sprida vidare.