Förra året sattes viltstängsel upp längs riksväg 23/34 mellan Hultsfred och Målilla. Totalt finns tolv kilometer stängslad väg i kommunen.
Totalt 394 viltolyckor har rapporterats i kommunen under det senaste året, vilket motsvarar knappt 1,1 olyckor per dag. Oftast är det rådjur, vildsvin eller älgar som blir påkörda. Det visar statistik från Nationella viltolycksrådet som nyhetssajten Newsworthy har sammanställt.
Riksväg 23, riksväg 47 och riksväg 34 är de mest olycksdrabbade vägsträckorna. Ungefär en tiondel av viltolyckorna skedde på småvägar eller stadsgator, eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.
95 procent av olyckorna inträffade på vägsträckor utan viltstängsel. Endast tolv kilometer stängslad väg finns i Hultsfreds kommun.
I samband med ombyggnaden av riksväg 23/34 sattes viltstängsel upp mellan Målilla och Hultsfred. Något som välkomnas av Kenneth Carlsson, samordnare för eftersöksjägarna i kommunen.
– Det är väldigt viktigt. Då minskar olyckorna dramatiskt. Sedan kan det hända att det kommer in djur mellan staketen, men det är inte så vanligt, säger han.
– Vi försökte få till viltstängsel mellan Mörlunda och Glahytt också när de byggde om där, men det fick vi inte igenom. Där har det varit väldigt mycket trafikolyckor. Det har väl lugnat sig något, men det är betydligt värre där än mellan Målilla och Hultsfred nu.
"Det är ett väldigt riskfyllt jobb så länge man är vid vägen", säger Kenneth Carlsson som menar att bilisterna blir mer och mer hänsynslösa.
Peter Sieurin, samhällsplanerare på Trafikverket, håller med om att viltstängsel är viktiga.
– Men de är definitivt inte 100-procentiga. Det slinker igenom en del djur i alla fall. Vi sätter i första hand upp viltstängsel där det finns älg, och möjligen kronhjort, i större bestånd. Vårt huvuduppdrag är att minska antalet döda och svårt skadade, säger han.
I dagsläget finns inga planer på att sätta upp mer viltstängsel i Hultsfreds kommun.
– Den dagen man fortsätter att bygga mötesseparerad 100-väg mellan Hultsfred och Vimmerby lär det bli aktuellt. Men det ligger så pass långt fram, så det finns inga planer alls i dag, säger Peter Sieurin.
– Vi vill ofta inte sätta upp viltstängsel där vi till exempel har en vanlig 80- eller 90-väg, för då invaggar man folk i falsk säkerhet. Då drar man upp hastigheterna i stället.
Kenneth Carlsson berättar att eftersöksjägarna måste genomgå en säkerhetsutbildning. Skjutprov och en godkänd hund krävs också.
Kenneth Carlsson berättar att eftersöksjägarna har ett riskfyllt uppdrag, eftersom många bilister inte visar någon hänsyn.
– När vi är ute på våra eftersök har vi varningstält, reflexvästar och pannlampor. Två av tre reagerar inte alls. Det är fullständigt livsfarligt att gå på vägen.
Har du själv varit med om någon incident?
– Nej, men jag har å andra sidan sett till att jag håller mig på rätt sida om vägräcket, så att man inte utsätter sig för fara.
Totalt sju eftersöksjägare finns i kommunen. De arbetar ofta två och två.
– En vaktar vägen och en gör själva eftersöket. Vi har hundar också som släpps ibland, och då måste man se till att inte de blir påkörda.
Vägarna är en farlig arbetsmiljö. "Det är en tendens i samhället att folk blir mer och mer hänsynslösa", säger Kenneth Carlsson.
Vad tror du är viktigast för att få ner antalet viltolyckor?
– Att respektera de varningsskyltar som finns, sänka hastigheten och vara uppmärksam. Inte bara stirra mitt på vägen.
Med ålderns rätt har han dragit ner på eftersöksuppdragen för egen del.
– Det är fysiskt krävande. Det är inte ovanligt att de får gå en mil eller längre och spåra. Nästan alltid i mörker. Det är flest olyckor under de mörka timmarna på dygnet.
Vilken ersättning får ni?
– Vi får upp till 700 kronor för ett eftersöksuppdrag, säger Kenneth Carlsson och tillägger att milersättning också betalas ut.
