"Den positiva uppsidan av sådana här händelser är att vi inser att vi måste bli bättre på att inse konsekvenserna för den andra medspelaren i tågtrafiken", säger Lennart Andersson, regional direktör på Trafikverket.
Kalmar länstrafik efterlyser bättre kommunikation och information från Trafikverket kring de banarbeten som görs.
– Det var ett av de områdena där vi misslyckades under förra året. Vid spårbytesarbetet söder om Hultsfred hade vi helt enkelt missat i vår planering, så KLT fick den informationen alldeles för sent, och för dålig information. Det är bara att beklaga från vår sida i det fallet, säger Jonas Bruce, enhetschef på Trafikverket.
KLT:s rekordstora utbetalningar av förseningsersättning under 2024 berodde framför allt på banarbeten mellan Kalmar och Emmaboda. Enligt KLT fick man besked från Trafikverket om att arbetena inte skulle påverka tidtabellen.
– Jag vet inte om vi verkligen har utlovat att arbetena inte skulle få någon påverkan alls. Det tror jag inte att vi har lovat. Jag tror att vi har sagt att det skulle vara möjligt att trafikera givet de här förutsättningarna, givet de här hastighetsnedsättningarna. Men vi lovar aldrig att ett tåg ska kunna gå exakt i tid, eftersom en tågresa kan påverkas av vår anläggning, fordonen, resenärer och olyckor. Vår bedömning var dock att det skulle kunna fungera betydligt bättre än vad det visade sig göra, säger Lennart Andersson, regional direktör för sydöstra regionen på Trafikverket.
I samband med kontaktledningsbytet mellan Kalmar och Emmaboda satte Trafikverket nya fundament för kontaktledningsstolparna.
– Den primära orsaken till att det var så låg punktlighet under juni, juli, augusti och delar av september var att vi hade bekymmer med att sätta ner betongfundamenten.
Förutom att det var mycket berg på sträckan, vilket krävde precisionssprängningar, visade det sig att den kabel som ger signaler till tågen låg på fel ställe i banvallen.
– Vid ett antal tillfällen gick kabeln av och vi kunde inte ge signaler till tågförarna. Då måste vi bryta trafiken. Det var egentligen den stora orsaken till att vi fick så dålig punktlighet.
Hur tycker du att kommunikationen fungerar mellan Trafikverket och Kalmar länstrafik?
– I allmänhet bra. Vi berättar när vi har banarbeten, och det gör vi i så god tid som vi kan, i syfte att man ska kunna sätta in ersättningstrafik vid de tillfällen där vi måste bryta tågtrafiken. Vi planerar ett trafikpåverkande arbete tillsammans. Det är när det uppstår en oväntad händelse, en störning som vi inte förutsett, som vi har svårt att snabbt nå ut med kommunikationen.
Trafikverket beklagar kommunikationsmissen kring spårbytet på Stångådalsbanan söder om Hultsfred.
Har ni förbättrat er kommunikation med Kalmar länstrafik sedan förra året?
– Ja, jag tycker att de är bättre på att prata med oss, och vi är bättre på att förbereda dem på händelser och situationer. Den positiva uppsidan av sådana här händelser är att vi inser att vi måste bli bättre på att inse konsekvenserna för den andra medspelaren i tågtrafiken. Att saker som den ene äger rådighet över kan få stor påverkan på den andre. När man tänker i det lite vidare perspektivet tror jag att vi blir bättre på att hjälpas åt, säger Lennart Andersson och fortsätter:
– Fjolårets punktlighet på sträckan är inget vi är stolta över. Vi gjorde felaktiga bedömningar, faktiskt också av skälet att vi vill kunna möjliggöra så mycket trafik som möjligt. Då är det lätt att man tar till den teoretiska modellen som kan bli för optimistisk. Alla vill ju köra så mycket tåg som möjligt, och vi försöker att möjliggöra det, men här var det en felbedömning. Sedan tillstötte jobbet med fundamenten där kabeln i banvallen inte låg där den skulle.