Det säger Niclas Mobelius som tillsammans med sin fru Marie-Louise ansvarar för det som i folkmun kallas ungdomsgård. I dag gläds be dessutom åt värdefullt stöd av andra föräldrar.

– Längre tillbaks fanns en kommunal fritidsgård och det var när den lade ner som Marie-Louise och jag kom på idén att testa med ungdomsgård. Dels har vi egna barn, dels kände vi att det fanns behov av någon verksamhet på orten, så ungdomarna får en meningsfull fritid, säger Niclas Mobelius.

Kommunen lämnade kvar biljardbord och pingisbord som kommit väl till användning i Missionskyrkan, där verksamheten flyttat in.

Tre år har man hållit på nu, och antalet deltagare växer stadigt. Under våren har man aldrig varit under 20, utan oftast över 30.

– Från början var de lite avvaktande, men vi har känt att det finns en vilja och intresse från ungdomarna att fortsätta och vi har också fått ett litet ekonomiskt bidrag från kultur- och fritid som täckt lite materialkostnader. Så vi känner från flera håll att det fyller en viktig funktion.

Det håller Tommy Svensson Pöder, kultur- och fritidschef, med om.

– Det är bra att det är olika aktörer som gör olika saker i ett samhälle. Allt engagemang är positivt, det är bara att lyfta på hatten.

I lördags avslutades vårterminen på Sommargården, där man spelade brännboll och i pausen serverades alla korv med bröd och fika i grillkåtan av församlingens Nils-Olof och Lisbeth Petersson.

Vågar ni lova att det blir en fortsättning i höst?

– Som det ser ut nu – ja. Det vore skit annars.