I dressyren gäller det att visa domarna vad man kan. Och vad hästen kan. Det är samspelet mellan ryttare och häst som ger poäng.
Det var två träningstävlingar som hölls i helgen. På lördagen var det ett 30-tal deltagare som tävlade i hoppningens olika klasser, medan söndagens dressyr lockade mer blygsamma sju deltagare.
– Det brukar vara så, säger tävlingsledaren Jessica Larsson, de unga ryttarna gillar hoppning bäst.
Det är lite mer fart och fläkt över hoppningen. Dressyren är mer krävande.
– Många kanske är lite rädda att de ska glömma bort programmet och göra fel, säger Jessica Larsson.
Den här gången var det till största delen privatryttare och hästar som var med. Men ridklubben har som ambition att även ridskolehästarna ska kunna vara med på lite sikt.
– Vi vill att även ridskolans elever ska kunna få tävlingsrutin. Fast där är vi inte riktigt än, säger Jessica Larsson innan hon tillägger:
– Jo förresten, vi hade en ridskolehäst med både i hoppning och i dressyr.
Ridklubbens tanke med tävlingshelgen var att få snurr på den delen av verksamheten igen. Och vad kan då vara bättre än att ordna träningstävlingar, för att bygga upp tävlingsvanan igen och skrubba bort ringrosten på funktionärerna. Det har varit ganska få tillfällen till det tidigare under pandemin när tävlingsverksamheten legat nere.
Förutom de båda tävlingarna inledde klubben sin intensiva helg med en spökjakt i sann Halloweenanda. Fast då fick hästarna ledigt.
– Det var ett 50-tal barn här som jagade spöken ute i våra hagar, säger Jessica Larsson.