Skolan: "Vi förstår om man som förälder reagerar."

Tanken är att få en helhet, där man slipper byta fokus så ofta. Man vill skapa en meningsfullhet, där eleverna lättare förstår hur kunskapen hänger ihop. Därför arbetar Albäcksskolan ämnesövergripande.

Anna Källåker och Karolina Karlsson menar att strukturen snarare blivit bättre sedan man började arbeta ämnesövergripande.

Anna Källåker och Karolina Karlsson menar att strukturen snarare blivit bättre sedan man började arbeta ämnesövergripande.

Foto: Charlotte Madestam

Hultsfred2018-06-12 06:00

– Vi förstår om man som förälder reagerar och tycker schemat verkar rörigt, man är ju van vid att skolan sett likadan ut i hundra år. Men – vi tänker istället att vi får struktur med det här arbetssättet, just för att vi ger lärarna en chans att möta eleverna under en längre tid, eleverna slipper byta fokus så ofta, det är ändå 17 olika ämnen de ska skifta mellan, och framför allt vill vi ge dem chansen att hinna bli klara. Därför kan vi exempelvis ha engelska tre lektioner i rad en dag, men bara en veckan efter.

Anna Källåker och Karolina Karlsson är rektorer på Albäcksskolan. De kan av naturliga skäl inte bemöta den enskilda kritiken, men berättar gärna om skolans ämnesövergripande arbetssätt som sjösattes 2006. Ett arbetssätt som även syftar till att öka meningsfullheten, där flera ämnen knyts ihop till paket för att öka förståelsen för hur kunskapen hänger ihop.

– Lagom till höstterminen 2017 införde vi dessutom mentorstid för att efterlikna mellanstadiet mer. Det är också i syfte att ge eleverna mer struktur, de får bättre koll på sin skoldag och vi upplever att det är en trygghet för dem att få starta och sluta dagen i sin klass. För vi ser också att övergången från sexan till sjuan är stor, inte minst för att eleverna går ifrån att ha en-två lärare till att möta många vuxna. Så "inramningen" infördes för att vi såg behovet av bättre struktur.

Får skolans personal löpande utbildning, för att kunna möta elever med diagnoser på bästa sätt?

– Ingen generell fortbildning, vi har inte haft det behovet utan vi tar hjälp av de resurser som finns på skolan och anser att det är bättre att rikta kompetensinsatser när behovet finns.

Får eleverna de hjälpmedel som behövs för att klara av skolan?

– Vi kan inte se att det finns elever som inte fått hjälpmedel de behöver, det ska de få via överlämning från BUP eller rehabiliteringen. Och vad beträffar kunskapsnivån behöver ingen vara orolig, vi hör av oss om det brister. Det är en fördel med att föräldrarna enbart träffar mentorer, som har helhetsbilden, sedan är det inget hinder att ha direktkontakt med undervisande lärare vid behov.

Anser ni att det här är ett bra arbetssätt ­– för alla elever?

– Ja, men sedan kan man alltid förbättra det organisatoriska. Men att låta eleverna möta en helhet kan vi inte se någon nackdel med, avslutar Anna Källåker och Karolina Karlsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!