Nya njuren gav henne livet tillbaka

När Anne Rinaldo var i 40-årsåldern gick det inte längre. Hon behövde en ny njure för att livet skulle fungera.

Trebarnsmamman Anne Rinaldo i Hultsfred, som nu är 68 år, tycker det känns skönt att slippa stå i tacksamhetsskuld för den nya njuren.

Trebarnsmamman Anne Rinaldo i Hultsfred, som nu är 68 år, tycker det känns skönt att slippa stå i tacksamhetsskuld för den nya njuren.

Foto: Anders J Andersson

Hultsfred2023-11-19 17:30

Trebarnsmamman Anne Rinaldo var i 40-årsåldern när njurarna började krångla.

– Jag vet egentligen inte vad problemen började med, berättar hon.

Men vid ett tillfälle, efter en konferens i Jönköping, svullnade fötterna upp kraftigt.

– Dagen efter hade jag fullt med varblåsor på hela kroppen, säger hon.

Till slut fick hon komma till sjukvården i Västervik.

– Jag hade jättehögt blodtryck, det bara pulserade i mig.

På sjukhuset konstaterades det att hon hade kronisk njurinflammation. Men redan tidigare hade symptomen visat sig i form av vansinnig smärta i ryggen, minns hon. Det hade en läkare avfärdat som spända muskler.

En njure läker inte så bara transplantation återstod.

Hon fick börja med påsdialys, som bukhinnedialys även kallas, där hon hemma fyra gånger per dygn fick tillsätta dialysvätska via en inopererad slang.

Det gick närmare fyra år men så en dag hörde sjukhuset i Göteborg av sig.

"Vi har en njure till dig, en taxi hämtar dig", sa de berättar Anne Rinaldo.

Av operationen minns hon ingenting. Efteråt upplevde hon en viss smärta. På sjukhuset fick hon stanna i tio-tolvdagar och senare göra flera återbesök.

Tre år efter operationen fick hon en hjärtinfarkt. Hon tror att det höga blodtrycket under lång tid var orsaken.

– En fördel med operationen är tabletterna mot avstötning. De gör att mina psoriasisfläckar inte syns längre. Det är en stor glädje för mig att kunna visa mig utan att skämmas, förklarar hon.

Vem som hon fick njuren av vet hon inte trots efterforskningar av familjen. Några släktingar som ville donera kunde inte av medicinska skäl.

– Det är skönt att slippa tacksamhetsskuld för njuren, säger hon även om det innebar att hon fick vänta längre.

Efter operation och arbetsträning arbetade hon med städning på halvtid i 17 år fram till pensionen.

I Kalmar län har lite mer än var tionde, 34 132 personer anmält sig till nationella donationsregistret. Av dessa är 25 255 positiva till donation, enligt Socialstyrelsen som driver registret. I början av oktober stod strax över 700 personer i landet i kö till ett organ.

Vad hade hänt om du inte fått en ny njure?

– Jag vet inte men man kan nog inte gå på dialys hur länge som helst. Jag minns en äldre person som satt och dog efter dialysen i väntan på taxi, berättar hon.

Hon lever ett vanligt liv men det finns en liten oro i bakgrunden att njuren en dag ska lägga av.

– Jag lever ett ganska bra liv och spelar golf och går på tjejträffar, berättar Anne Rinaldo.

Arkivbild tagen i samband med njurtransplantation på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Arkivbild tagen i samband med njurtransplantation på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Organdonation

Sedan 1996 gäller förmodat samtycke. Tyder inget på motsatsen kan donation ske.

Anhörigas veto mot organdonation togs bort 2022.

2022 infördes en lag som gör att åtgärder kan vidtas av sjukvården för att hålla liv i en donators organ för donationssyfte. Dock får detta inte tillfoga donatorn mer än ringa smärta och ringa skada. Sådana åtgärder får normalt inte pågå längre än 72 timmar.

I donationsregistret kan man göra sin vilja känd genom att säga ja, nej eller delvis nej till donation.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!