- Det är en farlig väg att gå, om företagen ska få betalt för att ta emot lärlingar, säger Anders Stoltz, rektor för lärlingsprogrammet på Hultsfreds Gymnasium.
- Då riskerar vi förstöra ett gammalt koncept som fungerat sedan medeltiden.
Elva lärlingar
I år har nära 7 0000 elever deltagit i lärlingsförsöket som pågått sedan 2008. Elva av dem går i tvåan eller trean på Hultsfreds Gymnasium. Huvuddelen vill bli byggnadssnickare.
Årligt bidrag
Staten betalar årligen ut 25 000 kronor per deltagande elev, men hittills har det inte funnits någon reglering av vad pengarna ska användas till.
Enligt Skolverket har bara knappt hälften av skolorna ersatt de företag som tar emot lärlingar. Summan har inte varit ens i närheten så stor, som regeringen tänkte sig från början.
- Kommunala skolor har i genomsnitt använt 15 procent av bidraget till att ersätta företagen, berättar Lina Collin, undervisningsråd på Skolverket. Motsvarande siffra för friskolor är en procent.
Hultsfreds Gymnasium tillhör som sagt dem som inte ersatt företagen.
- Både vi och företagen tänker som så att de gynnas på sikt. De har de här eleverna som lärlingar under tre år och efter hand blir de delaktiga i produktionen för att mot slutet vara en fulländad arbetare. Samtidigt som det är företagskultur att man utbildar någon för framtida jobb inom företaget på det här sättet.
- Företagen här i kommunen ser långsiktigt, de ser lärlingarna som en viktig bit i personalrekryteringen.
Rektorn kritisk mot nya lärlingsregler
Företag som tar emot lärlingar har inte fått ta del av statsbidraget i den utsträckning som det var tänkt.Hultsfreds kommun exempelvis har inte betalat någonting alls till de enskilda företagen. Man har istället sett till att pengarna kommit eleverna till godo.Men så vill inte Skolverket ha det - utan nu skärps reglerna vid årsskiftet.
Viktor Örmandet är en av elva lärlingar i kommunen.
Foto: Fotograf saknas!
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!