Integration i verkligheten

I november i fjol startade Jugoslaviska distriktsorganisationen i Kalmar län ett projekt som syftar till att öka integrationen i samhället. Med hjälp av ett ekonomiskt bidrag på 180 000 kronor, från såväl EU, Regionförbundet, de egna Svensk-jugoslaviska föreningarna samt kultur- och fritid i Kalmar kommun, ska man väcka frågan om integration hos de 500 medlemmarna.
- Före 1994 existerade inte ordet integration, säger Nickolina Krajisnile, en av tre anställda projektledare i länet. Ingen visste vad det var.
- Och inte har situationen blivit bättre sedan dess, menar hon. Regeringen jobbar med en ny integrationspolitik, ändå ser vi inga resultat.

Unikt i sitt slag
Projektet i Kalmar län är unikt i sitt slag. Nu vänder man sig direkt till människor som behöver integreras, som behöver komma in i det svenska samhället från grunden.
- Anledningen är att vi tycker att vi kan göra mer än vad vi gör i dag för att hjälpa nya och gamla invandrare in i samhället, säger Dragan Vujasinovic från Hultsfred. Vi vill inte trampa någon på tårna, men vi tror ändå att vi som själva invandrat ändå besitter den bästa kunskapen om hur man integrerar våra nya invandrare i samhället.

Svagt intresse
Under lördagen hölls ett seminarium på Metropol i Hultsfred, vars syfte var att sammanställa arbetet så här långt. Men också att presentera projektet integration.nu liksom att inspirera och motivera till fortsatt integrationsarbete i Kalmar län.
Men tyvärr var intresset för seminariet utifrån jättedåligt.
- Det är synd och skam att våra politiker inte tar itu med en så viktig fråga som integration, säger Nickolina Krajisnile. Vi har bjudit in politiker, fackligt ansvariga och representanter från olika EU-program. Bara Karin Hermansson från Växtkraft mål 3 kom.
Själva har de visioner och kunskap om hur invandrarna bättre ska komma in i samhället. Genom projektet har de också skapat möjligheter att nå sina mål.