Marie-Louise Arvidsson från Järnforsen utstrålar en värme som berör och när man hör henne berätta om åren som följde efter hjärnblödningen i juni 2008 väcker det både eftertanke och glädje.
Det är särskilt glädjen hon vill förmedla. Glädjen över möjligheten att få komma tillbaka.
- När jag blev sjuk saknade jag någon som kunde säga till mig "Marie-Louise det kommer blir bra".
Marie-Louise var 39 år då och inne på sin sista dag som praktikant på Synoptik i Hultsfred där Pernilla Baard var butikschef.
Lunchen fördrev de ute i solen, på en uteservering på gågatan och förväntansfulla elever på Hultsfreds Gymnasium stod beredda att kasta sina vita mössor i skyn och sjunga om studentens lyckliga dar.
- Jag kände absolut ingenting konstigt, säger Marie-Louise. Allt var precis som vanligt.
Förskräckligt ont
Marie-Louise hade gjort den sista undersökningen hon skulle som praktikant när huvudet plötsligt började spränga så förskräckligt. Som det aldrig gjort tidigare.
- Hon sa bara lugnt att hon skulle gå och sätta sig lite, berättar kollegan Pernilla. Men när jag tittade till henne kort efter, satt hon med huvudet i händerna och värken fick henne att gunga fram och tillbaka.
"Blöder i nacken"
Sedan går uppgifterna i sär. Pernilla har en bild av det som hände, medan Marie-Louises minnesbilder är lite otydliga.
- Hon började plötsligt kräkas och föll ihop på golvet, återberättar Pernilla med samlad ton. Så skrek hon plötsligt att "det blöder i min nacke".
Själv kommer Marie-Louise mest ihåg hur värmen spred sig i huvudet och att hon började tappa känseln.
Vid det laget hade Pernilla naturligtvis fått klart för sig att det inte handlade om någon vanlig huvudvärk, så hon ringde 112.
Jobbar ihop
I dag jobbar Marie-Louise och Pernilla ihop på Munthers Optik. Marie-Louise tackar sin lyckliga stjärna för att allt gick bra och i dag ser hon på livet med helt andra ögon.
- Nu värdesätter jag livet på ett helt annat sätt. Det är det lilla i vardagen som är det stora och jag tänker på allt från hur jordgubbar luktar på sommaren till hur vackert det är på vintern.
Hon ser på livet med andra ögon
När hon såg sina tidigare kurskamrater ta examen bestämde hon sig. Stroken skulle inte få hindra henne.Det blev en envis kamp som formades av både tårar och skratt. Men drygt två år efter den där hemska dagen, när allt förändrades, hade Marie-Louise Arvidsson nått sitt mål att bli optiker.
Marie-Louise Arvidsson förverkligade sin dröm och blev optiker. I dag ser hon på livet med helt andra ögon,efter den hjärnblödning hon fick för snart fyra år sedan. Det var Pernilla Baard, som i dag är Marie-Louises kollega, som hjälpte henne när hon drabbades.
Foto: Fotograf saknas!
Så jobbar vi med nyheter