Georg fascineras av historien

Han skulle säkert inte alls välja de orden. Men jag är lika övertygad om att många skulle titulera honom just så, Hultsfreds historieberättare nummer ett, efter att ha hört Georg berätta om det förflutna.
För det gör han ofta. Och gärna. Så det är inte sällan han varit på Hotell Hulingen för att berätta om gamla Hultsfred. Eller på Träffpunkt Stationen. Eller ute på gatorna. Eller som nu till veckan, då Georg Karlsson guidar på en kyrkogårdsvandring. Bland små gråstenar till stora historiska gravar.

Det har bara blivit så att han gärna delar med sig av det han kan. Och kan mycket, det kan han. När vi tar en runda på Hultsfreds kyrkogård får jag berättat för mig om Karl Strömberg och Janne Larsson exempelvis, vars stora kulturstenar drar nyfikna blickar till sig. Eller som Calle Roséns berömda sten.
- Han var grovarbetare, sprängarbas här i Hultsfred, men också kommunist på 1940-talet, berättar Georg och styr stegen mot en rad norr om kyrkan. Han har en vanlig gråsten, med hammaren och skäraren på.
"Här vilar socialisten Carl Rosén" står det på stenen, som det finns en speciell historia kring. Som Georg förstås kan och delar med sig av.
- Det var ungkommunister som satte stenen på graven en natt. Kyrkorådet hade tidigare vägrat godkänna den, för hammaren och skäraren skull. Men det som var satt i vigd jord, fick inte bäras där ifrån. Så där står den än i dag.

Det är tredje året nu som Georg Karlsson ordnar kyrkogårdsvandring, (onsdagen den 30 juni) utöver stadsvandringarna som också blivit en uppskattad tradition. Det blir för övrigt två sådana också, sista onsdagen i juli och första i augusti.
- Varje gång har det kommit bra med folk, uppemot 50-60 personer, så det finns ett tydligt intresse för kyrkan med sin lokala inredning, tillverkad i möbelfabriken Fenix, kyrkogården, dess historia och de människor som levt och verkat i Hultsfred.
Men så är det ju också som Georg säger, de här människorna som dog på 1920-talet och 30 år framåt, har alla, var och en på sitt sätt, präglat samhällets näringsliv och kultur.
- Och det är uppenbarligen kul och intressant att få berättat för sig.

Georg Karlsson fick upp ögonen för historia när han var 22-23 år gammal. Det kan han egentligen tacka en uppsats om arbetarrörelsens historia för. Och läraren på Brunnsviks folkhögskola som gav honom väldigt bra omdömen, minns han än i dag.
Sedan har intresset för historia, samhällsfrågor och dess utveckling bara vuxit ju äldre han blivit.
- När man är ung vill man bara leva i nutid, medan man finner det gamla mer intressant när man blir äldre, säger Georg när vi slagit oss ner på en bänk utanför kyrkan.