MÀnniskans anvÀndning av örter och vÀxter har en lika gammal historia som mÀnniskan sjÀlv. Idag gÄr vi till apoteket för att hitta nÄgot som kan lindra huvudvÀrken eller febern men förr i tiden var det i naturen som mÀnniskan hÀmtade sina lÀkemedel. PÄ bilden ser vi mjölkört eller rallarros och rödklöver, tvÄ vÀxter som bÄda kan Àtas. Mjölkörten sÀgs Àven ha antiseptiska egenskaper.
MÀnniskans anvÀndning av örter och vÀxter i medicinsk syfte har en lika gammal historia som mÀnniskan sjÀlv. Idag gÄr vi till apoteket för att hitta nÄgot som kan lindra huvudvÀrken eller febern men förr i tiden var det i naturen som vi hÀmtade vÄra lÀkemedel. MÄnga av de vÀxter som mÀnniskan lÀnge anvÀnt i medicinskt syfte har nu via vetenskapen kunnat bevisas ha önskade medicinska egenskaper medan andra visat sig vara verkningslösa eller till och med farliga.
â En vanlig örtblandning för att bli av med hicka som jag stött pĂ„ i gammalt material var att koka te av kamomill, sĂ€ger den lokala hembygdsforskaren Linus Karlsson.
Förr i tiden var Àven sjukdomar, Äkommor och diverse problem omgÀrdade av en stor dos skrock och vidskepelse. GrÀnserna mellan vad som ansÄgs vara medicin och vad som ansÄgs vara magi och hÀxkonst började under 1400- till 1700-talet bli flytande och tidigare lÀkekunniga kvinnor började istÀllet bli betraktade som trollkunniga, hÀxor, berÀttar han.
Via tingsprotokoll frĂ„n Ă„r 1744 kan vi lĂ€sa om Anna Maria Fransdotter frĂ„n Sönnerhult i Vena socken som tog arbete som piga pĂ„ Ăsterarps gĂ„rd. En del av hennes arbetsuppgifter var att ta hand om gĂ„rdens barn som just blivit sjuk. Anna Maria gjorde som hon brukade göra nĂ€r hon vĂ„rdade sjuka, hon plockade diverse grödor och kryddor frĂ„n trĂ€dgĂ„rden och blandade ihop en medicin som skulle hjĂ€lpa den lilla. Det hon gjort sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger förr togs inte emot pĂ„ samma vanliga sĂ€tt, Anna Maria blev nĂ€mligen dragen inför rĂ€tta den hĂ€r gĂ„ngen. Hon dömdes till hĂ€xeri för sin handling och straffet blev att sitta i Virserums kyrka och inför församlingen och Gud avge sin syndabekĂ€nnelse för sitt brott.
â PĂ„ 1700-talets andra hĂ€lft fram tills att apoteken kom i mitten av 1800-talet var det kyrkan och kantorn som fick ta över en stor del av det medicinska ansvaret. Varje socken hade ett litet sockenapotek som kantorn skötte, han skötte Ă€ven vaccinationerna av traktens invĂ„nare. Det fanns mĂ„nga kvinnor som fortfarande hade kunskapen pĂ„ den hĂ€r tiden men som inte lĂ€ngre vĂ„gade blanda mediciner, Ă€ven inom familjen kunde man nĂ€mligen bli utpekad som hĂ€xa. Om nĂ„gon blev sjuk gick alltsĂ„ den personen till traktens kantor som lyssnade in pĂ„ symptomen och blandade medicin utefter de samlade recepten som fanns i lĂ€karboken. I MĂ„lilla kyrka hittades dessa lĂ€keböcker pĂ„ vinden och fanns kvar hĂ€r fram till Ă„r 2010. Idag Ă€r de gamla lĂ€karböckerna istĂ€llet bevarade pĂ„ arkiv, sĂ€ger Linus Karlsson.
â Det hĂ€r Ă€r den sista domen jag har kunnat hitta som handlar om hĂ€xeri i trakten. Med andra ord Ă€r alltsĂ„ troligtvis Anna Maria Fransdotter frĂ„n Sönnerhult den sista hĂ€xan som dömdes. Man trodde verkligen pĂ„ andar, hĂ€xor och oknytt pĂ„ den hĂ€r tiden, mer Ă€n pĂ„ bibeln. Det var oerhört vanligt och berĂ€ttelserna och tron fördes ofta vidare frĂ„n generation till generation. Jag har till och med hittat fall frĂ„n torpare som trodde pĂ„ detta in pĂ„ 1950-talet. Det fanns flera sĂ€gner och historier om vart hĂ€xorna samlades för att göra sina hĂ€xblandningar och vart de tog vĂ€gen för att utföra ondo. HĂ€r i trakten sas det att de flög till HĂ€ringe kyrka dĂ€r de dansade vilt med djĂ€vulen om nĂ€tterna.
⹠Denna serie Àr baserad pÄ historisk material insamlat av hembygdsforskaren Linus Karlsson i MÄlilla.
Skrock och vidskepelse var utbrett under den hÀr tiden i mÀnniskans historia. MÄnga trodde pÄ magi och möjligheter att pÄverka andra genom att göra vissa ritualer, brygder eller diverse tveksamma recept. I Hella Nathorst-Böös bok "HÀxans TrÀdgÄrd - LÀkevÀxter förr och nu", berÀttar hon om hur en kÀrlekstörstande kvinna i Vimmerby kryddade maten till en man med hennes mensblod och blygdhÄr för att fÄ honom att bli förÀlskad i henne. Om kÀrleksknepet lyckades och mannen blev förÀldskad vet vi inte, kvinnan blev dÀremot Ätalad.
Linus Karlsson, hembygdsforskaren i MÄlilla har samlat in materialet till denna artikelserie med historiska nedslag. Linus har skrivit flera böcker om historiska hÀndelser frÄn bygden och sitter hÀr i sitt bibliotek och kontor som han inrÀttat i kÀllaren i sitt hem.