"Vi har kunnat hindra flera bränder"

Ett år har gått sedan satsningen på att koppla trygghetslarmens brandvarnare direkt till räddningstjänsten, infördes i Hultsfreds kommun. "Vid minst tre tillfällen har vi kunnat förhindra allvarliga bränder".

Det har blivit en del utryckningar för räddningstjänsten, sedan brandlarmet kopplades ihop med trygghetslarmen. "Men kan vi stoppa en enda brand från att bli allvarlig är det värt det" säger Michael Hesselgård.

Det har blivit en del utryckningar för räddningstjänsten, sedan brandlarmet kopplades ihop med trygghetslarmen. "Men kan vi stoppa en enda brand från att bli allvarlig är det värt det" säger Michael Hesselgård.

Foto: Olof Carlson

Hultsfred2023-01-09 05:00

– Det är det största steget som tagits i vårt förebyggande arbete, säger Michael Hesselgård som är räddningschef i Hultsfred.

Under perioden har det dock blivit 13 larm i samband med matlagning under året. Men de är inte i onödan menar Hesselgård.

– Vi kan bestämt säga att med en snabb insats har vi vid tre tillfällen kunnat förhindra att det utvecklat sig till en brand.

Det var i början på förra året som de här nya, vidarekopplade larmen infördes i Hultsfreds kommun, som andra kommun i länet.

Det betyder att när brandvarnaren hos brukaren sätter igång att tjuta, går signalen dels till hemtjänsten, men också till räddningstränsten via SOS, som då kan kontakta platsen larmet kommer ifrån.

– Får de ingen kontakt direkt, så åker vi på larmet. Då räknar vi det som skarpt, säger Hesselgård.

Han berättar att det inte är helt ovanligt att man inte får kontakt. Larmen handlar i hög grad om torrkokning eller andra matlagningsrelaterade orsaker. Det är långt ifrån det bara handlar om glömska, att någon somnar ifrån potatisen på spisen.

– Det kan också vara att någon får en stroke eller något annat och blir liggande. De blir liggande i röken och behöver hjälp, även om det inte börjat brinna, säger Michael Hesselgård.

Vid flera tillfällen under året har räddningstjänsten också hjälpt till att ventilera ur röken. En annan del i arbetet har också varit att utbilda hemtjänstens personal.

– De finns ofta i närområdet och kan vara på plats före oss. Så vi har utbildat dem i att göra en första insats, och kanske framförallt i riskbedömning. Kan de gå in, eller ska de vänta. De vet ju om att vi kommer inom någon minut.

Michael Hesselgård ser det här nya systemet som en fördel i arbetet.

– Det är frivilligt om man vill komplettera sitt larm med brandlarm. Men det är många som har köpt till den här tjänsten. Den kostar ju inget extra, säger Michael Hesselgård. 

– Vår primära uppgift är ju att rädda liv. Och det vänder sig till en målgrupp där det är vanligt med funktionshinder, och många kanske har svårt att ta sig ut på egen hand.

Västerviks kommun var först i länet med att erbjuda vidarekopplade larm. Men Hultsfred var tvåa. Och nu är det flera kommuner runt om i närområdet som är på gång.

"Inget av larmen är i onödan. Kan vi rädda ett enda liv, så är det värt varenda öre", säger räddningschefen Michael Hesselgård. Och vid tre tillfällen under året har man kunnat avvärja allvarliga bränder tack vare ett tidigt larm.
"Inget av larmen är i onödan. Kan vi rädda ett enda liv, så är det värt varenda öre", säger räddningschefen Michael Hesselgård. Och vid tre tillfällen under året har man kunnat avvärja allvarliga bränder tack vare ett tidigt larm.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
 
 
 
 
 
 
Läs mer om