Elsa Ohlsson sitter på sängkanten. Morgonens lokaltidning ligger bredvid henne och vittnar om att hon uppdaterat sig med det senaste.
Hösten bjuder soligt väder utanför fönstret. Som gjort för en cykeltur med andra ord.
- Är du redo Elsa, frågar Birgitta Samuelsson och plockar fram hennes jacka ur garderoben.
Cykel i våras
I våras fick Hemgården en cykel som kommit att bli så himla omtyckt. Ingen vanlig cykel förstås, utan den här är gjord för två. Det finns två sådana som kommunen köpt in och naturligtvis har de lånats ut till andra boenden, för att så många som möjligt ska få glädje av den.
Cyklade mycket
- Så fort det är väder och det är möjligt tar vi en cykeltur med de boende, säger Birgitta.
- Det är en höjdpunkt, när man får åka ut med cykeln, säger Elsa. Då händer det ju lite.
Elsa gör sig färdig och under tiden berättar hon om barndomen, hur hon tvingades cykla mycket.
- Jag bodde i skogen vid Sjömilla, säger hon och för säkerhets skull går jag hem och slår på Eniro för att försäkra mig om att jag hört rätt. Jo, då det finns ett Sjömilla i närheten av Virserum, kanske var det där hon växte upp.
- Jag fick cykla mycket, hade långt till allting, tillägger Elsa.
En cykeltur kan ge mycket glädje
Glädje kan vara att vinden blåser i håret. Lika gärna möjligheten att kunna följa rondellbygget i Målilla eller när minnen väcks till liv, genom ett besök på en gammal arbetsplats.Glädje och frihet kan vara synonymt med så mycket - en cykel exempelvis.
Elsa och Birgitta tar sig en cykeltur.
Foto: Fotograf saknas!
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!