Från första november höjdes kravet på inkomst vid arbetskraftsinvandring. I år ska personen ha en avtalsenlig lön om minst 27 360 kronor för att få arbeta i Sverige.
Bakom beslutet om höjt krav står regeringspartierna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna samt en miljöpartist.
Företagsorganisationen Svenskt Näringsliv var emot ändringen. De skrev i sitt remissyttrande att arbetskraftsinvandrares självförsörjningsgrad i princip är 100 procent och "syftet med det höjda försörjningskravet tycks i stället vara att utestänga arbetskraftsinvandrare med en lägre lönenivå".
Hur påverkar det nya försörjningskravet Hultsfreds kommun?
– Vi håller på att försöka förstå och ta reda på hur. Som vi ser det nu påverkas inte så många men några stycken. Beloppet är väldigt högt och det kommer att bli en utmaning att få den lön man behöver, säger HR-chefen Kristina Ankarhamn Råsmark.
Hon säger att en kartläggning nu görs för att se effekterna för kommunen. Två personer känner de till som inte klarar det nya kravet men det kan vara fler.
Det räcker inte bara att titta i lönelistorna. Det måste också undersökas på vilka grunder personen arbetar i Sverige. Är det genom arbetskraftsinvandring krävs det nya beloppet för att Migrationsverket ska bevilja fortsatt tillstånd.
– Vi fortsätter vårt kartläggningsarbete. Vi har en dialog med verksamheterna och deras chefer. De måste veta hur de har det med sina medarbetare.
Kommunen har tydliga rutiner för rekrytering.
– HR hjälper till och backar upp cheferna i detta arbetet, berättar Kristina Ankarhamn Råsmark.
På kort sikt gör kommunen bedömningen att förändringarna i utlänningslagen inte påverkar kommunen nämnvärt. Men på längre sikt är det annorlunda.
– Lagändringen försämrar konkurrensläget. Vi behöver människor som jobbar hos oss. När det blir färre människor i vårt land får vi konkurrera med andra arbetsplatser. Vi behöver varje människa som kan jobba hos oss, säger hon.
Är det aktuellt att höja lönerna till den nya nivån för arbetskraftsinvandring?
– Det har vi inte haft på bordet, berättar hon.
Hon tycker att Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har en poäng i sitt uttalande om lagändringen.
– Jag håller med SKR om att det är en kompetensförsörjningsfråga. Även om det försvinner människor som inte kan arbetat i privata verksamheter eller i grannkommunerna påverkar det indirekt även oss för det fattas folk. Så det ser jag som en utmaning.
