BILDEXTRA: Världen från nya perspektiv

Det är segelflygläger på flygfältet i Hultsfred. Totalt är de 22 deltagare på plats. Både nybörjare och erfarna flygare står vid segelflygplanen som liknar en flock vita gäss stående på det solbrända gräset. Men planen har ingen fjäderdräkt som fladdrar i den svala brisen, inte heller behöver de invänta en flygning söderut. De är inte markbundna länge.

– Det är många som är uppe nu, berättar lärare Magnus Folkesson från Hultsfred Segelflygklubb och tittar bort mot landningsbanan där ett plan bogseras mot horisonten.

Fyra klubbar på besök

Hultsfred Segelflygklubb har under veckan besök av klubbarna Motala, Borås och Gotland. Tillsammans står de för över 30 starter på en dag. Ett motorflygplan skjutsar segelflygen till en höjd på 300 till 1000 meter, därefter kopplas planet loss och seglar på luftströmmarna.

– Vi hade 35 starter igår och då var det dåligt väder, säger Magnus och vänder sig mot Motala- kollegan Kristian Ahlin som kommer gående över flygfältet.

SM-guld

Kristian har två gånger vunnit SM-guld i konstflyg och är på plats för att utbyta kunskap med de övriga deltagarna.

– Vi är här för att lära av varandra och utbyta elever. En skolning av alla sorter.

Till de bägge männen ansluter sig den blåklädde Nicklas Eriksson. Han är på plats både i form av lärare och elev. Av Kristian håller han på att lära sig konsten att flyga upp och ner, banda annat.

– Efter första upp och ner passet var jag röd i ansiktet i två dagar, berättar han.

– Det är som att lära sig flyga på nytt.

Dags att flyga

Tillsammans drar de tre fram ett tvåsitsigt plan och en bogserlina spänns fast i nosen.

– Den enda ombordsservice vi har är spypåsar, berättar Kristian och ler snett.

Mycket annat finns det inte plats med i den cylinderformade cockpiten. Några få runda mätinstrument och en spak. Det krävs ett visst mått av gymnastik att komma på plats. Så fälls den ovala vindrutan ner och motorflyget framför börjar mullra och ta fart. Flyget glider några meter på den vita buken innan vinden lyfter vingarna. De ludna molnen kommer närmare och den fysiska världen av byggnader och träd bli allt mer avlägsen.

– Man tappar lätt orienteringen när man flyger konstflyg, berättar Kristian. Är du redo?

Dyker mot marken

Vinden ylar när nosen dyker nedåt för att sedan svänga uppåt och göra en bakåt volt. Magen slickas längs ryggraden för att sedan bli lika lätt som en bubbla. Så fort vi kommit på rätt köl igen kränger planet till. Vi flyger upp och ner. Det enda som ses är de växande träden och kroppen stramar tung mot bältena. Så vrids planet igen, upp, ner, åt sidorna, runt. Kroppen känns viktlös och blytung om vart annat.

Helt tyst

På marken hörs endast vinandet från vinden, knastret från radiokommunikation och mumlet av flygdiskussioner. Segelflyg hörs inte, de bara syns.

Molnens värld lämnas med en fart på 250 kilometer i timmen. Gestalterna på marken växer i storlek. Ryggen trycks in i sättet. Planet drar över Magnus och Nicklas huvuden på låg höjd. Gör sedan en sista uppåt svep, vänder och landar med buken glidande på gräset.

Idag avslutats årets läger, det första som klubbarna har tillsammans, men inte det sista. Tanken är att detta ska vara startskottet på ett årligt event som klubbarna turas om att hålla.

– Det är första året vi kör ihop. Vi ska försöka hålla läger varje sommar, nästa gång kanske vi är i Motala eller Borås, berättar Magnus.