Iréne, eller förlåt Flurra menar jag, har egentligen aldrig gillat sitt namn. Hon skällde till och med ut sin mamma en gång, för att inte mellannamnet Karin blev tilltalsnamn.
- Jag minns att jag skrek "hur kunde ni döpa mig till något så fult som Iréne?" Det gillar jag inte alls.
Utan e är ok
Särskilt inte om man säger exakt som hon heter, med e på slutet.
- Irén går väl an, om någon överhuvudtaget säger mitt namn. Det är bara svärfar Einar och en jobbarkompis som gör.
- Hon brukar säga att hon tycker Flurra "låter så illa i munnen", tillägger hon och skrattar.
Hade namn på alla
Det var bästa kompisen Evas storebror Jimmy, som också var närmaste granne till familjen på Emådalsvägen i Mörlunda, som introducerade namnet Flurra. Han hade smek- och öknamn på allt och alla, minns hon.
- Varför det blev just Flurra vet jag egentligen inte, jag såg väl "flurrig" ut på något sätt.
- Vi var bara åtta-nio år gamla, men det hängde med upp genom skolåren och jag har fortsatt att presentera mig som Flurra. Så alla nya bekantskaper säga också det.
- Iréne, det lyssnar jag inte på. Utan Flurra, det är jag det!
Är Hutte och Flurra med alla
- Hallå Hutte!- Hallå Flurra!Namnen Stefan Einarsson och Iréne Oscarsson används aldrig. Jo, förresten - av två.
"Hutt Hutt!" sa Åke Nilsson när helgens festligheter planerades och sedan hade Stefan Einarsson ett smeknamn som hängt med genom alla år. Sambon Iréne Oscarsson fick heta Flurra tidigt.
Foto: Fotograf saknas!
Så jobbar vi med nyheter