Ida Klingstedt frÄgar Tina Ragnar om det Àr dags för nÀsta. Det ligger mycket logistik bakom vaccineringen.
â Ska jag hĂ€mta in Anna-Stina nu?
Ida Klingstedt sticker in huvudet i vaccinationsrummet pÄ Àldreboendet StÄngÄgÄrden i Horn och frÄgar om de Àr redo för nÀsta som ska vaccineras. Tina Ragnar tar upp sitt papper med en lÄng lista pÄ namn och bekrÀftar att Anna-Stina Àr nÀst pÄ tur.
Det ligger mycket logistik bakom vaccineringen. Vem ska komma nÀr, vilka sjukdomar har personen och har hen nÀrstÄende som ocksÄ ska vaccineras. Tina har fullt upp med att se till sÄ det flyter pÄ smidigt. Hon har ocksÄ haft ansvar för att ringa upp alla som ska vaccineras.
â De flesta har blivit jĂ€tteglada, de har bara vĂ€ntat pĂ„ det hĂ€r samtalet. MĂ„nga drar en lĂ€ttnadens suck, Ă€ntligen. Det finns de man har ringt till som har haft barn som har hjĂ€lpt dem att boka via datorn, men de Ă€ldre kan ju inte göra det.
Vad hÀnder om de inte svarar?
â Man fortsĂ€tter försöka. Men sedan Ă€r det en del som det inte gĂ„r att fĂ„ tag pĂ„. DĂ„ kan de boka pĂ„ vĂ„rdcentralerna senare. Alla kommer ju att fĂ„ chansen. Ingen ska hamna utanför.
Den tillfÀlliga vaccinationscentralen pÄ boendet Àr bara hÀr över dagen, och sedan kommer de om tre veckor igen för den andra dosen. En som har fÄtt sin dos och vÀntar den obligatoriska tiden efter Àr Elisabet Hjelm. Hon och hennes make har Äkt in till Horn för vaccineringen.
â Det Ă€r bra att det Ă€r gjort. Jag har inte haft sĂ„ mycket ont av corona egentligen. Jag bor ute pĂ„ landet och vi trĂ€ffar inte sĂ„ mĂ„nga. Jag gĂ„r aldrig och handlar heller, det gör gubben, sĂ€ger Elisabet.
Elisabet Hjelm har fÄtt sin spruta. Hon har inte pÄverkats sÄ mycket av corona, men tycker att det Àr skönt att ha första vaccineringen gjord.
Yvonne Ypevik och Christina KÀck blandar doser och stÄr för sticken. BÄda Àr pensionerade distriktssköterskor som har ryckt in för att hjÀlpa till med vaccineringen.
â Jag bor i Rimforsa sĂ„ jag tyckte att jag kunde hoppa in och hjĂ€lpa till. Jag tycker att det behövs. SĂ„ jag ringde och erbjöd mig, sĂ€ger Christina.
â Vi Ă€r hĂ€r för att vi Ă€lskar att trĂ€ffa mĂ€nniskor. Alla Ă€r sĂ„ tacksamma, nöjda och jĂ€tteglada nĂ€r de vaccineras, sĂ€ger Yvonne.
Anna-Stina Hellberg har trÀffat sina barn med familjer under pandemin, men dÄ har alla haft munskydd.
Nu Àr det Anna-Stina Hellbergs tur. Hon bor granne med Àldreboendet, och Àr glad att hon slapp Äka ivÀg för att ta sprutan. Yvonne frÄgar alla obligatoriska frÄgor och ger henne sedan dosen. Allt gÄr snabbt och smidigt.
â Det gjorde inte ont, jag kĂ€nde det knappt. Jag har undrat nĂ€r det skulle bli. Mina barn har varit hos mig och haft munskydd pĂ„ sig hela tiden, annars har jag inte velat att de skulle komma, sĂ€ger Anna-Stina Hellberg.