Rickard och Madelen – sjätte generationen på gården

I familjen Wangler är djuren också familjemedlemmar. Det återstår att se om någon av de tre döttrarna vill bli sjunde generationen Wangler på gården i Lönningehult – där det äts mycket omelett.

Nystugan i Lönningehult, en liten idyll som kräver mycket jobb.

Nystugan i Lönningehult, en liten idyll som kräver mycket jobb.

Foto: Emelie Wiman-Lindqvist

Horn2023-10-13 17:30

Rickard och Madelen Wangler är sjätte generationen i Nystugan i Lönnigehult. Marken omfattar 165 hektar. Här ryms Rickard, Madelen och deras tre barn, får, ankor och höns. Hönsen springer fritt omkring, men vill inte gärna vara med på bild. 

undefined
Nystugan i Lönningehult, en liten idyll som kräver mycket jobb.
undefined
Att försöka fånga Nystugans hönsflock var inte lätt.
undefined
Rickard Wangler, bosatt i Lönningehult utanför Horn, är gift och har tre barn. Till familjen hör också en hjord får, ett gäng ankor och en skock höns. Men trots den stora och brokiga familjen finns det gott om utrymme och hjärterum.

– Vi vet ungefär vem av tupparna och hönorna som är vem, säger Madelen.

– Det är lite svårare att hålla reda på damerna, inflikar Rickard.

– De är ju så många fler.

Totalt har familjen 18 höns och tuppar.

– De får gå runt och sprätta lite som de vill, säger Madelen och pekar ut tuppen Efraim och hönan Lillsnörpan.

165 hektar mark, tre döttrar och många djur är mycket att sköta. Men familjen tar delat ansvar för skötsel av gård och familj.

– Vi hjälps åt, säger Rickard.

– Det är ju så man gör, säger Madelen.

undefined
Madelen Wangler och dottern Viola var också med och pratade om livet på gården.
undefined
Viola bytte mammas famn mot pappas. Hon strålade ikapp med solen denna kyliga morgon i oktober.

– I början fick Madelen ta mycket ansvar för barnen. Nu gör vi tvärtom, och det känns bra, säger Rickard.

Rickard är från Vimmerby och Madelen från Västervik, men de har bott i Nystugan i elva år. Förutom att sköta gården ska de också hinna med sina jobb. Rickard jobbar på Rimaster i Horn, och Madelen kör sopbilen i Vimmerby.  

Rickards morfar hade kor också, men de som finns här nu tillhör inte familjen. Eneby Norrgård arrenderar mark och har sina kor där. Men får och höns har alltid funnits på gården. Madelen nämner att de funderar på att skaffa hästar också.

– Djuren är ju individer, säger Rickard.

Madelen instämmer:

– De blir som familjemedlemmar.

undefined
Fullt ös hos kejsarankrona. De snattrade konstant och kunde inte stå still.
undefined
Under träden hängde fåren som hade lyckats fånga dagen på bästa sätt.

Hönorna lägger ett ägg var om dagen, så det blir många omeletter för familjen.

– Det räcker gott till vänner och arbetskamrater också, säger Rickard.

För fyra år sen tog räven alla parets dåvarande höns. Vid ett senare tillfälle tog den några av ankorna – framför ögonen på ankungarna.

– Sen dess törs ankorna inte riktigt gå ut, säger Madelen.

Fåren är där som sällskap. Dessutom bidrar de till att hålla landskapet öppet. Rickard är stolt över sin prisvinnande bagge.

Madelen och Rickard kommer att hålla på med gården tills de dör, det är båda överens om. Det återstår att se om det blir en sjunde generation Wangler på gården efter det.

– Om våra döttrar vill ta över blir vi såklart glada, säger Rickard.

– Men vi kommer inte att tvinga dem. Vill de hellre bli advokater i Stockholm så får de såklart bli det, säger Madelen.

Yngsta dottern Viola ler stort i sin pappas famn.

Tuppen Efraim är lite krasslig. Han är sju år gammal (hönor lever ofta i åtta) och har börjat få problem med benen.
Tuppen Efraim är lite krasslig. Han är sju år gammal (hönor lever ofta i åtta) och har börjat få problem med benen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
 
 
 
 
 
 
Läs mer om