â Det Ă€r rĂ€tt roligt att fĂ„ se utvecklingen hĂ€r, vad de har gjort och mordernisat pĂ„ skolan. Det Ă€r en riktigt upplevelse att vara tillbaka mĂ„ste jag sĂ€ga, menade Rosander som gick sitt sista Ă„r pĂ„ skolan för 74 Ă„r sedan.
Tillsammans steg de in i ett av klassrummen, lÀngst upp i skolbyggnaden, för att uppmÀrksamma det aktuella 80-Ärsjubileet. TvÄ av eleverna som tog emot dem var femteklassarna Emma Westin och Wilda Wallin. De bÄda var nyfikna pÄ att lyssna till de tre gÀsternas berÀttelser och historier frÄn förr.
â Det ska bli roligt att höra hur de hade det och vad de gjorde. Man kanske fick jobba hĂ„rdare och man kanske hade lĂ€rare som var mer strĂ€nga pĂ„ den tiden, sa eleverna och lĂ€raren Marianne Bernerson fyllde i:
â Vi tycker att det Ă€r viktigt att eleverna fĂ„r höra om dĂ„tiden, dels för att kĂ€nna tillhörighet, men ocksĂ„ för att de ska vara medvetna om att det har varit skola hĂ€r vĂ€ldigt lĂ€nge och att vi ska vara rĂ€dda om den.
Enligt Gun-Britt Monell var invigningen av skolan en spÀnnande hÀndelse dÀr bland annat landshövdingen var pÄ besök. "Skolan var inte lik nÄgot annat som vi hade sett tidigare", berÀttade hon medan Folke Rosander redogjorde för sina egna upplevelser av skolÄren som följde.
â Vi hade en vĂ€ldigt lycklig skolgĂ„ng och hade bra möjligheter att sysselsĂ€tta oss, men dĂ„ fanns det inte pĂ„ vĂ€rldskartan att jag skulle vara med hĂ€r i dag och fira skolans 80-Ă„rsjubileum. Jag hoppas verkligen att utvecklingen gör att den blir kvar i 80 Ă„r till, avslutar han.