Hållbarhet handlar även om socialt perspektiv

Svar på debattartikeln "Dålig hållbarhet idrottens baksida" den 16 mars.

Skribenterna vänder sig emot att idrott skulle stå för dålig hållbarhet.

Skribenterna vänder sig emot att idrott skulle stå för dålig hållbarhet.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2020-03-23 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mia Sköld (MP) skriver om vad hon tycker är världens bästa folkrörelse – idrotten. Hon lyfter fram idrottens goda demokratiska och gemensamhetsskapande verksamheter, men vill också framhålla att idrotten har en baksida, dålig hållbarhet.

Som representanter för idrotten i Östergötland vill vi tvärtom framhålla idrottens stora bidrag till ett hållbart samhälle. Ett hållbart samhälle kan inte enbart ses utifrån ett miljöperspektiv, det måste även ses ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv, dessa integrerar och påverkar varandra på många olika sätt.

Ett ökat stillasittande är det enskilt största hotet mot folkhälsan. Stadigt försämrad folkhälsa är en av det hållbara samhällets stora framtidsutmaningar – för den enskilde individens mående men också för samhällsekonomin. Föreningslivet är en av de viktigaste pusselbitarna i strävan mot fysisk aktivitet och välmående, men då behöver vi någonstans att vara. Det är känt att människors benägenhet att röra på sig ökar om man har nära till en idrottsyta. Har man nära till en idrottsyta minskar också behovet av bilåkande och bidrar till att barn med bristande föräldrastöd har lättare att ta sig till en idrottsaktivitet.

Vi behöver öka andelen hållbara anläggningar och idrottsmiljöer. Idrottsanläggningar och idrottsmiljöer har i princip sett likadana ut sedan de började uppföras medan samhället i övrigt har utvecklats. Nytänkande är en förutsättning för att lyckas och vi i idrottsrörelsen ser oss som en viktig del arbetet i kommunerna för att skapa framtidens idrottsmiljöer. Vi vill att idrottsrörelsen ska få komma in tidigt i processen kring våra idrottsanläggningar och ses som en naturlig remissinstans i stadsbyggnadsprocessen.

Ekonomiska resurser är också viktiga för att bidra till att andelen hållbara anläggningar och idrottsmiljöer ökar. Här kan idrotten och kommunen med fördel samverka med sina ekonomiska stödverktyg för att skapa miljövänliga och energismarta anläggningar, såväl föreningsägda som kommunalt ägda. Goda Exempel är tex Åby IF som med hjälp av oss, fotbollen och kommunen inlett ett arbete med att minska utsläppen av mikroplaster genom att lägga ny asfalt och installera två dagvattenbrunnar med granulatfällor. Ett annat exempel är Norrköpings tennisklubb som har för att minska energiförbrukningen bytt ut all sin belysning till LED-paneler. OK Denseln har bytt från vedeldning till bergvärme. Idrottsrörelsens statsanslag anläggningsstöd ska användas för att skapa nya, hållbara ytor för barn och unga att idrotta och röra sig på. Förra året stöttade RF-SISU Östergötland idrottsföreningarna med närmare 1 miljon kronor för energi- och miljöförbättringar.

Vi vill också i detta sammanhang lyfta fram Fritidsbanken som ett utmärkt sätt för kommuner att öka andelen aktiva och samtidigt verka för ett smart återbruk av idrotts- och fritidsprylar, och till att sänka trösklar både ekonomiskt och tillgänglighetsmässigt för våra medborgare. 

Mia Sköld lyfter också fram idrottens fantastiska möjligheter och erfarenheter med att utbilda sina medlemmar och att den möjligheten borde användas för att utbilda för ett hållbart samhälle. Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse. RF-SISU Östergötland träffar varje år cirka 23 000 unika individer i sin folkbildningsverksamhet. Via våra föreningar har vi en stor och bred plattform för att lyfta hållbarhetsfrågor på ett naturligt och integrerat sätt.

Idrotten bidrar redan till ett hållbart samhälle på många olika plan och vi har en stor potential att vara med och bidra ännu mer.

Kristin Lönnqvist, Distriktidrottschef RF-SISU Östergötland
Johan Råsbrink, Idrottsstrateg RF-SISU Östergötland