Vi har i flera artiklar berättat om det gamla slottet, vars äldsta delar är från 1400-talet. Tack vare en omfattande satsning i mitten på 1990-talet, med flera miljoner kronor i statsbidrag, räddades ruinen åt eftervärlden.
Av och till har det funnits långtgående planer på att göra byggnaden till ett besöksmål, men det har stoppats av säkerhetsskäl. En utredning har varnat för att släppa in folk i huset.
Trots detta har det ändå kommit en hel del spontana besökare till platsen och skyltar på området har berättat om slottets historia.
Problemet har varit att en del av dessa besökare inte har skött sig. Därför har markägaren, Martin Malminger, satt upp en skylt vid infarten att området är stängt för besökare.
Via mejl svarar han att det vid flera tillfällen har varit problem med skadegörelse, nedskräpning, nattliga besök, lösspringande hundar och försök till övernattning i husbilar/husvagnar.
Det har också hänt flera gånger att lås och dörrar har brutits upp.
– Besökare respekterar inte att slottet är stängt, skriver Martin Malminger.
Han konstaterar också i sitt mejl att det inte heller är utrett vem som bär ansvaret vid ett eventuellt ras. Det är ytterligare ett skäl till att han inte vill ha in allmänheten på området.
– Vi har fört dialog med länsstyrelsen och länsmuseet angående att ha området öppet för allmänheten på specifika dagar och tillfällen där då personal från respektive enhet är ansvarig. I övrigt har vi inte för avsikt att omvärdera beslutet att låta området vara öppet dygnet runt igen.
Birgitta Eriksson är länsantikvarie på länsstyrelsen.
– Det är jättetråkigt att det har blivit såhär, att folk inte kan sköta sig. Det är en magisk plats, säger hon.
När det gäller tillträde till området runt ruinen, påpekar hon att allemansrätten gäller. Man får alltså gå eller cykla dit.
Men vägen ner till slottsruinen är inte allmän, utan privat, vilket gör att markägaren kan stänga av den för biltrafik, om han vill det.
I övrigt vill Eriksson avvakta den utredning som länsmuseet har fått i uppdrag att utföra. Utredningen, som ska redovisas i slutet på året, ska ge svar på följande frågor: Hur mår ruinen? Är den säker att släppa in folk i, och hur ska det i så fall gå till?
Örjan Molander är chef för Kalmar läns museum. Han är sparsam med kommentarer till det inträffade, utan nöjer sig med att konstatera att han hoppas på en fortsatt dialog om Vinäs framtid.
