I Brantestad har man redan firat in julen

Brantestad intresseförening ligger inte på latsidan. Den aktiva föreningen har ambitionen att ordna aktiviteter varje månad, med allt från Oxlunk längs föreningens naturrunda, raggmunkgillen, kakbufféer, tipspromenader och firanden av högtider. Föreningens ”kringelkollegium” har också gett traditionen med kokta kringlor en injektion.

– Det är viktigt att hålla liv i bygden, och händer det saker kommer det oftast folk. En del evenemang kör vi för att stötta Barncancerföreningen och Cancerfonden, det har blivit något av tradition, säger Els-Mari Heelge, ordförande i föreningen sedan 1986.

I helgen ordnades gåvoauktion med skänkta prylar – med tydlig julprägel – och även glöggmingel, tomtesmyg för barnen, tomtegröt och skinkmacka, spontant luciatåg och lussefika. Allt i och kring föreningens lokal, den gamla skolan som är navet för de olika aktiviteterna. Huset var skola fram till 1960,  därefter hemvärnsgård, innan föreningen kunde ta över fastigheten, som man lagt ner en hel del arbete på. 

Men är det inte lite tidigt med luciafirande och dans runt granen i november?

– Tidigare hade vi gåvoauktionen inför julen vid ett tillfälle och luciafirandet vid ett annat. Sedan vi testade att slå ihop allt till ett enda paket har intresset bara blivit större. Och dessutom är vi nog flera som tycker att det är skönt att julmyset blivit lite friare, att man kan sprida ut det och inte skjuta på allt till precis innan julen, säger Els-Mari Heelge.

Och nog verkade Brantestads invånare och andra tillresta gilla att fira lill-jul - här raskade räven över isen med fart  och fläkt och suget att smyga på tomtar i det kompakta novembermörkret runt skolan var stort. De som ville ta det lite mera stillsamt kunde glöggmingla i väntan på skinkmacka och auktion inne i stugvärmen.

Gåvoauktionen är ett av de evenemang som drar in pengar till intresseföreningens verksamhet.

– Den är jätteviktig. Vi brukar få in någonstans 8 000-10 000 kronor, ett bra tillskott till föreningens kassa, som gör att vi i alla fall minskar underskottet. Den senaste tiden har vi haft en del större utgifter. Bland annat en investering i fiberanslutning och nytt koppartak. Men framförallt är drivkraften att kunna ordna saker som stärker gemenskapen i byn.