Det är en så där lagom varm förmiddag i augusti när Vimmerby Tidning åker ut till Virserum för att träffa familjen Andersson inför årets Moa-lopp. Regnet hänger i luften, men solen kämpar sig igenom molntäcket. När vi stiger in möts vi av ett varmt välkomnade. Precis i den positiva anda som de vill förmedla med loppet.
– Trots sin sjukdom så gav Moa aldrig upp och kämpade efter sin förmåga. Så det är ju även så som vi vill ha det nu, säger pappa Kent Andersson.
För åtta år sedan gick Moa Andersson hastigt bort i sviterna av en hjärnsjukdom. I hennes ära har föräldrarna upprättat en fond och ett lopp för att minnas henne med den glädje som hon förde med sig. Att anordna ett lopp i Virserum var ett av Moas mål i livet. Ett mål som hon dessvärre inte hann med att uppfylla, men som familjen tagit vidare.
– Vi känner ju att hon är väldigt stolt över oss och att hon är med oss. Hade Moa levt så hade hon ju gjort det här i stället för oss, och då hade det varit vi som stöttade henne, säger Kent.
Den 17:e augusti är det dags för årets upplaga av Moa-loppet. I år är det dessutom ett rekordstort intresse med 100 föranmälda deltagare, av de 300 platser som finns. Från början var tanken bara att ha ett lopp som ett minne i Moas ära. Men det har blivit mycket mer än så. Mamma Carin minns tillbaka på föregående år:
– När jag kom ut på scenen och skulle hälsa alla välkomna, och att se det folkhavet och veta att de alla är här för Moas skull. På ett eller annat sätt är det ju Moa som fått hit dem. Det var mäktigt och jag blev så rörd. Jag fick stå en stund, ta in allt och samla mig, säger hon.
Loppet har blivit en stor del både för familjen och för Virserum, precis som Moa ville att det skulle vara. Det är en dag där cirka 50 frivilliga funktionärer engageras och får dagen att rulla på. Utöver loppet finns det bland annat kaffe- och matservering, samt käpphästhoppning, som är en nyhet. I takt med det ökade intresset har de även behövt bilda en liten arbetsgrupp med olika ansvarsområden.
– Alla positiva sponsorer och fina människor som vill hjälpa oss, det gör ju jättemycket att det här ens ska fungera, säger Carin.
Mycket går att kontrollera under ett evenemang som detta, men vissa saker ligger utanför deras händer. Vädret kan vara oförutsägbart, men hittills har de haft tur varje år.
–Vi brukar säga till Moa att se till så att det blir uppehåll. Lustigt nog har det varit på gränsen med vädret flera år. Det kan ha regnat på förmiddagen när vi byggt banan, och sen har det spruckit upp vid loppet, säger Kent.
Så ovan molnen finns det alltid en sol.
Söndagen innan skolan börjar samlas familjer för att spendera några timmar ihop i Virserum och samtidigt röra på sig. Något som familjen berättar var en viktig del, även för Moa. Hon engagerade sig i många fritidsaktiviteter och ville få med sig alla oavsett förmåga. För att släppa prestigen har de inte någon prispall för att det ska bidra till att fler vågar komma ut och röra på sig.
Nytt för i år är också att de har ökat åldersklassen upp till 16 år.
– Vi vill uppmuntra de äldre att vara med. Det ska vara ett lopp i rörelseglädje som hjälper flera att inte vara lika stillasittande, men också hjälper den psykiska hälsan, säger Carin.
Nästa år är det 5-årsjubileum, men om det blir fler lopp efter det vet de inte ännu.
– Vi tar ett år i taget.