– Det som genomsyrat filmprojektet är att hela tiden tänja på allt, göra det extra för att allt ska bli lite bättre, större och coolare, säger skådespelaren och manusförfattaren Christoffer Nordenrot.
I "Den blomstertid nu kommer" bidrog Christoffer med en viktresa för ge mer trovärdighet åt huvudrollen Alex. Filmen är en berättelse om ett Sverige under attack, och publiken får möta Alex både som tonåring och vuxen. Christoffer började med att gå upp i vikt.
– Jag åt en massa fett och drack proteinshakes tills jag vägde 83 kilo. Så mycket har jag aldrig vägt innan. Men då fick jag veta att planerna för inspelningen hade svängt. Vi skulle börja spela in vintertid, och alltså börja med den yngre Alex.
På fem månader lyckades han gå ner 20 kilo genom powerwalk och att äta väldigt lite.
– Jag åt i princip bara knäckebröd. Det var väldigt osunt.
Under inspelningen som skedde i februari 2017 led han av näringsbrist, var trött och nedstämd. Mitt i allt dog hans morfar – något som påverkade Christoffer hårt och han drabbades av sömnproblem.
– Det var en av de jobbigaste perioderna som jag har upplevt. Min fysiska hälsa sviktade, men dessutom drabbas jag av ett personligt trauma. Det var ganska tungt.
Inför viktökningen till nästa inspelningsperiod på sommaren gick han försiktigare fram och tog råd av läkare. Med hjälp av en personlig tränare som lade ett kost- och viktschema lyckades han gå upp tio kilo i muskelmassa på tre månader.
– Jag gick upp i vikt på ett hälsosamt sätt. Det var raka motsatsen till när jag gick ner i vikt. Först då insåg jag hur dåligt jag hade mått på grund av min näringsbrist. Men jag är en envis jäkel. Det var på grund av rollgestaltningen jag gjorde det. Men jag kommer aldrig att göra om det. Inte på det sättet.
– Om man talar om att Crazy Pictures har gjort många visuella effekter, så har jag gjort en stor visuell effekt med min egen kropp. Men det gäller inte bara mig. I det här projektet har vi verkligen investerat stora delar av oss själva på flera sätt. Det hoppas jag ska lysa igenom.
Skådespelaren Jesper Barkselius från Östgötateatern gör rollen som Alex ganska misslyckade pappa Björn. De förlorar kontakten tidigt i sonens ungdomsår för att sedan återförenas på ett dramatiskt sätt. Under inspelningen valde han att göra alla sina egna stunts. Det mest extrema var att tända eld på sig själv.
– Det är något man inte direkt har haft någon längtan efter att göra. Men i och med att jag hade sagt att jag skulle göra stuntscenerna själv låg det lite prestige i det. Jag har aldrig i mitt liv varit så koncentrerad som den dagen.
För att klara att brinna över ryggen, ben och armar bar han flera lager kylbalsam och underställ doppat i vatten. Det gällde att röra sig rätt för att inte bränna oskyddade områden som ansiktet.
– Jag skulle brinna, men agera som Björn och inte som en vettskrämd Jesper. Samtidigt skulle jag inte få flammorna i ansiktet, men röra mig rätt utan att visa att jag rör mig rätt. Det var en spännande dag.
– Hela dagen var jag sammanbiten och lite tvär. Jag tror inte folk riktigt kände igen mig. Efteråt var jag alldeles tom. All koncentration hade tagit så mycket energi.
Filmens Björn är gammal stridspilot, har ett propellerplan, en Piper P28 och tar i filmen uppdrag från Frivilliga Flygförsvaret.
– Jag kom med det galna förslaget att jag skulle flyga på riktigt, berättar Jesper.
– Till min stora förskräckelse! utbrister Christoffer. Jag var ju tvungen att sitta med i planet. Det blev inte bättre när Jesper pratade om hur han hade tittat på Youtube-tutorial och sett hur man gör konsten "Fallande lövet".
Något "Fallande löv" blev det inte i luften, men för Jesper Barkselius blev inspelningsdagen ett av de bästa minnena från filmprojektet.
– Det var i princip som att köra en Volvo 740, men det svåra var att behålla samma höjd. Det blev berg- och dalbana. Vi steg och sjönk.
För Christoffer Nordenrot är det svårare att plocka ut ett minne som etsat sig fast.
– Det finns så många fina minnen i olika steg. Från mystiken kring att sitta och spåna fram historien till inspelningen och åka plan med Jesper som pilot... Det är ett så rikt projekt som har tagit så stor del i ens liv.
Hur var det att skriva manus ihop med Victor Danell?– Vi kompletterar varandra väldigt bra. Han är en mästare på dramaturgi och har en filmisk vision, medan min styrka är att skriva dialog och förlopp.
För ett par veckor sedan fick skådespelarna se den färdiga filmen. Båda är väldigt stolta och nöjda med resultatet.
– Sedan jag såg filmen känner jag att jag har en rustning. Nu kan folk tycka vad de vill. Det här är en fantastiskt bra film, en riktig nagelbitare. Jag har aldrig sett en film där jag själv varit med där jag glömt bort det när jag tittar. Jag satt och skrek till mig själv: "Spring då för fan", berättar Jesper Barkselius.
– Ovasett hur det går på biograferna så har vi gjort den film vi ville göra, säger Christoffer Nordenrot. Vi har utmanat oss själva hela tiden och gjort en typ av thriller som har ansetts omöjlig att göra i Sverige. Därför har projektet haft så många inspelningsdagar och tagit så många år att färdigställa. Men det blir den film vi ville att det skulle bli. Och det känner jag mig stolt över.
