Debatt För ett år nåddes kulmen av en svensk sommar präglad av extremer: omfattande skogsbränder härjade, skörden var den sämsta på decennier, lantbrukare tvingades nödslakta sina djur och det rådde vattenbrist. Detta är ett exempel på hur framtidens somrar i klimatförändringens spår kan te sig.

Runtom i världen slår klimatförändringarna ännu hårdare mot redan utsatta befolkningar. Sudan plågas av ökenutbredning och vattenbrist. I Bangladesh hotas människor och deras odlingar av återkommande översvämningar. I Somalia med grannländer pågår just nu en omfattande torka som hotar miljontals människor med matbrist.

När människor inte längre kan försörja sig på jordbruk drivs de på flykt, i en värld där 70 miljoner människor i dagsläget är flyktingar.

Artikelbild

| Mohammed Mohsen.

Vi som undertecknat denna debattartikel representerar två organisationer med olika verksamhet. Sveriges Imamråd är en samlingsplats för många av Sveriges imamer. Islamic Relief är en biståndsorganisation som genomför insatser världen över. Klimatfrågan är dock ett av de områden där våra intressen möts.

Imamrådet ser allvarligt på klimatförändringarna inte minst eftersom ett kärnbudskap inom Islam är att leva hållbart och ta hand om jorden. Principer om enhet, balans och ansvar går som en röd tråd genom koranen och uppmanar oss människor att inte slösa med jordens resurser.

Islamic Relief är en humanitär organisation som bland annat arbetar i samhällen som drabbas av klimatförändringar. Vi ser att de som påverkar klimatet minst är de som drabbas hårdast.

För att bygga motståndskraft mot ett förändrat klimat har Islamic Relief bland annat startat klimatklubbar och planterat träd i Kenya, byggt solpaneler i Sudan och stöttat människor till nya inkomstkällor i Niger.

Artikelbild

| Khaled Eldib.

Inom EU pågår nu förhandlingar om hur stort unionens bistånd ska vara perioden 2021–2027. Biståndet minskade 2017 till strax under 0,5 procent av bruttonationalinkomsten. I de pågående förhandlingarna har Europaparlamentet föreslagit en höjning till 0,7 procent. I en resolution från i höstas betonade parlamentet vikten av att ”mobilisera stora nya fonder för anpassning i utvecklingsländer”.

Världens fattiga måste få stöd i anpassningen till ett nytt klimat, och kompenseras vid förluster orsakade av klimatkatastrofer. Det är vi i den rika delen av världen som bär ansvar för att finansiera de nödvändiga insatserna. Därför är det viktigt att EU beslutar om en ökad biståndsbudget som gör skillnad för de som drabbas hårdast av klimatförändringarna.