Det har gått drygt två år sedan Cissi Wallin publicerade det inlägg på Instagram som varit i fokus i den mycket uppmärksammade rättsprocessen.

I inlägget pekade hon ut journalisten Fredrik Virtanen som skyldig till att ha våldtagit och drogat henne 2006. Händelsen har tidigare utretts av polis, men förundersökningen lades ned. Virtanen förnekar anklagelserna.

"Uppgifterna har fått stor spridning och avsett mycket allvarlig brottslighet. De har också lett till stor skada för målsäganden, både i hans yrkesliv och privatliv", säger rättens ordförande, chefsrådmannen Malou Lindblom, i ett pressmeddelande om domen.

Offentlig person

Uppgifterna har varit av mycket allvarligt slag, avsett händelser som låg långt tillbaka i tiden och lämnats till ett mycket stort antal personer, konstaterar rätten.

"Tingsrätten har beaktat att mannen är en offentlig person som fått tåla lite mer, kvinnans syfte med uppgiftslämnandet och det sammanhang som uppgifterna lämnats i, men har ändå kommit fram till att det inte varit försvarligt att peka ut mannen som våldtäktsman," säger Malou Lindblom i pressmeddelandet.

Åklagare Daniel Suneson har under hela processen varit noga med att påpeka att åtalet mot Cissi Wallin inte handlar om att tysta någon.

Det har känts angeläget. Metoo är i grunden något positivt tycker jag, därför känns det viktigt att påpeka att det inte syftar till att tysta någon. Man har rätt att berätta sin egen berättelse, men med vissa begränsningar.

Fredrik Virtanens målsägarbiträde Monique Wadsted är inne på samma linje.

Domstolen påpekar flera gånger i domen att den inte ska förstås som att man inte får berätta vad man har varit med om, men man kan inte göra det öppet på internet. Det hindrar dock inte att man berättar saker för polis, psykolog eller för sin närmaste familj. Det är en viktig distinktion och det är angeläget att domstolen tagit på sig denna pedagogiska uppgift.

Metoo inte tillräckligt

Cissi Wallins advokat Percy Bratt anser att argumenten om att det inte handlar om tysta någon är "missriktade".

Åklagaren säger att man inte vill sätta munkavle på Cissi Wallin, att hon får berätta för närmaste kamrater och familj. Men yttrandefrihetsfrågor handlar inte om vardagslivets yttrandefrihet, det handlar om vikten att offentliggöra frågor av stort samhällsintresse. Då är ju hela poängen att man går ut med sin berättelse.

Försvaret argumenterade för att metoo-kontexten som utpekandena gjordes i är av vikt, men tingsrätten anser inte att det är skäl nog för att utpekandet ska vara försvarligt.

Överklagar

Domen kommer att överklagas, säger Percy Bratt.

Vi tycker att den här domen principiellt inte är acceptabel från yttrandefrihetssynpunkt. Det bygger helt på försvarlighetsprövningen som ska göras, där man ska väga målsägarens intresse av att uppgifter inte sprids mot yttrandefrihetsintresse om att uppgifterna kommer till allmänhetens kännedom. Det ska göras med utgångspunkt att uppgifterna är sanna.
När tingsrätten finner att vikten av att även sanna uppgifter om övergrepp inte sprids väger över yttrandefrihetsintressen, då är det ett ställningstagande som underminerar hela metoorörelsen, säger Bratt.

Virtanen: Glad över domslutet

Fredrik Virtanen själv skriver på sin blogg att domen är viktig.

“Den säger tydligt att vi inte kan skriva vad fan som helst på internet. Jag är glad över domslutet. Möjligen kan tillvaron nu gå vidare efter de värsta två åren i mitt och min familjs liv,” skriver han.

Han riktar samtidigt kritik mot svenska medier som publicerade uppgifter om honom och mot de amerikanska it-jättarna som han anser saknar skam.

“Facebook och Instagram har ännu inte tagit ansvar för att de fortfarande distribuerar kränkningarna till en masspublik,” skriver Virtanen.