Här hittar du husets historia

Har du köpt ett gammalt hus och är nyfiken på byggnadens historia? Då kan Landsarkivet i Vadstena ge svar på dina frågor och lotsa dig vidare.

Arkivassistent Emily Lekmnan vid Slottsvakten 4 på Sjögatan 5 i Vadsstena. Husets ägare kan spåras långt tillbaka i Landsarkivets handlingar.

Arkivassistent Emily Lekmnan vid Slottsvakten 4 på Sjögatan 5 i Vadsstena. Husets ägare kan spåras långt tillbaka i Landsarkivets handlingar.

Foto: Henrik Johansson

Bostad2018-07-28 15:00

– En viktig uppgift är att registrera vem som ägt vad, säger 1:e antikvarie Claes Westling vid Landsarkivet i Vadstena. En av myndigheterna som förser Landsarkivet med handlingar är Lantmäteriet.

– De äldsta handlingarna finns hos Diplomateriet (Svenskt Diplomatarium, på Riksarkivet i Stockholm. Där finns gåvobrev sedan 800-talet, berättar arkivarie Anna Eklundh-Jonsson. Men för att finna uppgifter om medeltida fastigheter så utgår man från dagens fastighetsbeteckningar, som man hittar hos Lantmäteriet/Inskrivningsmyndigheten och spårar tidigare ägare bakåt den vägen.

– Det är svårt att börja en forskning på medeltiden och gå framåt, säger Anna Eklunbdh-Jonsson.

Allmänheten visar nyfikenhet på vad som döljs i arkiven hos Landsarkivet som håller till i Vadstenas 1500-talsslott, uppfört av Gustav Vasa.

– Många är intresserade av när ett hus är byggt, men det har inte dokumenterats så noga när husen byggts. Det var mark som var mer värdefullt, säger Claes Westling och rekomenderar att en antikvarie anlitas för att bestämma åldern på ett gammalt hus.

En viktig källa, för att få insyn i gamla hus, är ideella föreningen Brukskultur Åtvidabergs arkiv med brandförsäkringshandlingar, som finns förvarade i Åtvidaberg. Föreningen förvarar bland annat det regionala näringslivsarkivet, där Länsförsäkringar Östgötas historiska arkiv ingår.

Landsarkivet har förberett vårt besök med att ta fram handlingar som rör Granby utanför Vadstena och några centralt belägna fastigheter, med kvartersnamnet Slottsvakten och tillhörande sifferbeteckning. De är exempel på vad man, genom Landsarkivet, kan finna för information om hus och hem.

Fastigheten Slottsvakten 4 på Sjögatan 5, består idag av 591 kvadratmeter tomt och tre lägenheter och är händelsevis till salu för nära fyra miljoner kronor. De tidigaste uppgifter man har om detta hus är en Håkan Bältare som 1607 halshöggs för dråp i Uppland. Hans arvingar sålde något år efteråt en del i gården till Påvel Mickelsson i Kasta, Örberga socken.

Genom brandförsäkringshandlingar från 1845 vet man att en vinkellänga byggdes 1867.

På granntomten Slottsvakten 1 är tidigaste uppgiften från stenhuggaren Peter de la Roche som ägde gården 1623. Slottets skrivare, Jöns Svensson-Bergling, ägde huset 1656-1683 och sålde det för 113 daler silvermynt till hattmakare Ryst.

I Granby fanns fem gårdar på 1630-talet, och om vi hoppar fram ett par århundranden hittar man en bouppteckning från 1808 efter häradsdomare Daniel Persson på Granby Östergård.

– Man kan se hur jordbruket förändrats över tid, via bouppteckningarna, säger Claes Westling. Jonas Persson efterlämnade bland annat en åkervält värd 12 daler.

I Släktforskarens uppslagsbok har författaren Barbro Lunsjö samlat 3 400 ord som förekommer i bouppteckningar – bland annat brudpäll. Det var ett fyrkantigt himmelstäcke eller sjal av kostsamt tyg som, med bistånd av fyra personer, hölls över bruden vid vigseln och bröllopsmåltiden. Järness är ett annat ord, som kanske låter som en slags golfklubba – men det är en vev till en slipsten.

Yngve Benjaminsson från Töllsjö i Bollebygd kommun intresserar sig för hur så kallade dagsverkstorpare bodde och passar på att besöka läsesalen på Landsarkivet när han är ute på en resa med hustrun.

– Torparen skrev kontrakt på 49 år med markägaren, ofta för utmarker, säger Yngve – som är historiker i grunden – och fortsätter:

– På kontrakten fick man betala en del skatt och göra dagsverken, som att stå till tjänst vid skörd.

Yngve Benjaminsson berättar att det fanns fyra sorts torp: Dagsverkstorp, kronotorp, soldattorp och båtsmanstorp (i vissa kusttrakter). I Vadstena hittar han värdefull information, via handlingar från Göta hovrätt i Jönköping. Advokatfiskalens arkiv står det på ryggen på pärmen, vars innehåll han analyserar med stort intresse under "flitens lampa".

Hur folk bodde förr intresserar alltså allmänheten allt mer. Till det ökade intresset har SVT-serien "Det sitter i väggarna", med historikern Christopher O´Regan och byggnadsantikvarien Erika Åberg, bidragit. I höstas var det premiär för tredje säsongen, där de forskar i historien kring gamla hus och utför renoveringar.

Och i en del gamla hus spökar det!

– Medium har hört av sig till oss för att få veta vilka personer som har bott i vissa hus, säger Claes Westling.

Ur 1702 års jordebok, Jönköpings läns landskontor.
Ur 1702 års jordebok, Jönköpings läns landskontor.
Riksarkivet

Fakta om Riksarkivet som fyller 400 år i år:

Riksarkivet har sedan 1618 bevarat vår skriftliga historia och säkrat samhällets information för framtiden.

Landsarkivet i Vadstena har funnits i Vadstena slott sedan 1899 och förvarar framförallt statliga arkiv från Östergötland och länen i Småland. De innehåller till exempel uppgifter om födda, vigda, döda, lagfarter, begångna brott och kartor.

En del av den privata arkivskatten har också hamnat här, exempelvis från slott, gårdar, företag och föreningar.

Du hittar vad som finns hos arkivet via den Nationella Arkivdatabasen, NAD. Arkiven är till för alla - en nödvändig del av vår demokrati och vårt gemensamma kulturarv. Mer information om Riksarkivet, och vad du kan hitta där, finns på webbplatsen www.riksarkivet.se

Riksarkivet 400 år

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!