Forskargruppen vid Karolinska institutet drar slutsatsen efter en statistik jämförelse mellan hur många gravida kvinnor som drabbats av blodbrist före vecka 31, med hur många barn som senare diagnostiserats med autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning.

En möjlig förklaring till sambandet är järnbrist i hjärnan under fostrets utveckling, en annan förklaring är syrebrist i blodet.

Järn är nödvändigt för att neuronerna i hjärnan ska kunna skapa synapser mellan varandra, men också för att bilda ett skyddande hölje kring nervcellerna som hjälper dem att skicka sina signaler, säger studiens forskningsledare Renee Gardner till TT.
Vi vet också att blodbrist leder till en sämre syresättning av kroppens organ och vävnader, och att hjärnan behöver mycket syre när den utvecklas.

Större risk

Barn till mammor som drabbas av blodbrist före vecka 31 löper 44 procent högre risk att utveckla autism, 37 procent högre risk att utveckla adhd och 120 procent högre risk att utveckla en intellektuell funktionsnedsättning, enligt studien.

Sambandet finns däremot inte för kvinnor som diagnostiserats med blodbrist senare i graviditeten.

Fostret tar upp mycket av mammans järn, så på många sätt verkar det som att barn till mammor som diagnostiseras med blodbrist under den senare delen av graviditeten redan har fått det järn som de behöver. De har också en högre födelsevikt än barn till mammor som drabbats av blodbrist före vecka 31, och vi vet att en hög födelsevikt hänger ihop med högre järnnivåer, säger Gardner.

Drabbar en procent

Renee Gardner betonar att hon inte vill att gravida kvinnor ska drabbas av panik när de tar del av studien. Visserligen lider 15–20 procent av alla gravida kvinnor i världen av blodbrist på grund av att de har för låga järnvärden, men inte ens en procent av alla gravida i Sverige diagnostiseras med blodbrist före vecka 31.

Studien har publicerats i vetenskapstidskriften Jama Psychiatry.