Magnus Öhman häller upp en av bryggeriets öl. Hittills har verksamheten inte gett någon avkastning.
Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier larmade nyligen om en akut kris bland sina medlemmar på grunda av de stora kostnadsökningarna.
– Vi tillhör absolut de 85 procent av bryggerierna som känner oro för framtiden, berättar delägaren Magnus Öhman i gårdsbryggeriet nära Blankaholm.
Medan det puttrar och jäser i en av de stora tankarna berättar han om hur prishöjningarna kommit, just när de skulle få upp farten efter pandemin.
– Emballage har gått upp ungefär 70 procent, flaskor 60, råvaror 40 och det är svårt att få tag i en del. Ändå har vi el från solceller på taket och kör själva ut kartongerna, berättar Öhman.
Intresset för att brygga öl har ökat stort i Sverige. Från ett 30-tal bryggerier 2004 till över 500 nu. Räknat i bryggeri per invånare ses Sverige som tvåa i världen.
Vid 2010 började Blanka Home Brewers brygga åt sig själva, i kastruller i en slaktbod. Lite senare flyttade de in i det här tidigare snickeriet på Glabo gård och 2018 bildades Glabo gårdsbryggeri AB.
Jaktkompisarna Magnus Öhman, Lars-Åke Olsson och Per Åström har byggt om och investerat i blänkande utrustning, med fyra stora jästankar på 250 liter vardera.
Det stora jaktintresset visar sig med kronhjortens mäktiga krona på väggen och med hornet på flaskornas etiketter.
Glabo tillverkar fyra sorters öl, en ljus lager, en bitter ale, en IPA och en nylanserad folköl. Förra året bryggde man 3 000 liter öl. I Systembolagets fyra närmaste butiker säljs Glabos lager och ale.
– Vi gör öl vi själva tycker om, några bra öl som folk köper istället för många olika, säger Magnus Öhman.
En skummande krona på topp.
Det finns många funderingar om vilken väg de ska gå vidare. Peta in mer egna pengar eller ta in en finansiär utifrån för att få en stabilare grund? Börja tillverka sprit? Starta upp provsmakningarna igen och hoppas på att gårdsförsäljningen blir tillåten?
– Det är ju därför vi valde det här läget, alldeles intill E22:an. Det finns utredningar som talar för att det ska tillåtas och jag måste tro på det, säger Magnus Öhman om att kunna få sälja starköl och annat lokalproducerat här.
Passionen för att brygga eget öl regleras hårt av lagar, skatter och avgifter som skiljer sig mellan kommunerna.
– Hittills har vi sysslat med ren välgörenhet. Vi har inte tjänat pengar eller tagit ut någon vinst. Man hoppas ju på att kunna få tillbaka pengarna vi satsat, men det är inte helt lätt...
Leveranserna till krogarna kom av sig under pandemin, när de stängde ned helt. Att komma tillbaka kräver mycket arbete.
– Vi måste visa, "hallå, vi finns" och sälja in ölet igen. Det kräver tid, säger Magnus.
Mältat korn är en av råvarorna i ölet.
Glabo gårdsbryggeri är kommunens största öltillverkare.
Vid Tindered finns en annan. Där brygger Carl Hjalmarsson Blomé, sedan några år, tre sorters öl som även funnits på två andra restauranger i Västervik.
– Jag har slutat leverera till dem. Min öl kommer bara att finnas på Tindered och jag ska inrikta mer på ölprovningar, berättar han.
Även han har känt av kostnadsökningarna.
– Ja, de har ökat markant sedan jag började. Jag går plus minus noll, trots att jag inte haft några problem med att sälja ölen. Därför byter jag inriktning, förklarar Carl Hjalmarsson Blomé om sin bisyssla.
Carl Hjalmarsson Blomé är en av länets två ölproducenter. Arkivbild.
Västerviksbryggeriet Westervik Craft Beer, med sin Skipper´s Dog i spetsen, har dock lagt ner sin verksamhet.
– Det gick för bra. Det blev jobb sju dagar i veckan för att hinna leverera, berättar Lars Gigård som drev bolaget med Christer Askbrant.
Ett ombyggt snickeri på Glabo gård blev gårdsbryggeri.
Sanspelet med jakt och natur är tydligt på Glabo gårdsbryggeri.
Alldeles intill E22 ligger Glabo gårdsbryggeri.
Det bubblar och jäser på Glabo gårdsbryggeri.
Etiketter som ska stämplas och klistras.
Storsäljaren i Blankaholm.
Magnus Öhman är delägarae i Glabo gårdsbryggeri.
Glasflaskor är inte lätta att få tag i numera.