Här, innanför foajén, fanns bankkontoret en gång i tiden. Nu är det ett trivsamt vardagsrum.
Annorlunda hem
En vacker gammal skylt i mässing talar om var du har kommit, nämligen till Blackstad sparbank. Orden står skrivna i versaler utanför den pampiga entrén mot Vimmerbyvägen.
– Den ingången använder vi mest vid festligare tillfällen, säger Monica.
Ytterdörren på gaveln mot kyrkan till är den som nyttjas till vardags. Men det finns faktiskt ytterligare en entré, en tredje, på den motsatta kortändan, och den ingången var bankkamrerens privata då det begav sig. För i likhet med lärarinnan, som bodde i skolhuset, bodde som regel också bankkamreren i en egen bostad i banken vid den tid då huset uppfördes.
Det är eftermiddag, den första fredagen i mars, när tidningens utsända kommer på besök, och en del förändringar är på gång. Det handlar om ett tillskott av tavlor som nu ska upp på väggarna. Monicas särbo Stefan Ottosson som snart flyttar in, och alltså blir sambo, har anlänt från Vetlanda med några favoriter som ska hängas upp på lämplig plats.
Hans katt Allis, som också är med, hoppar smidigt – katt som hon är – upp på diskbänken och dricker vatten direkt ur kranen, vilket är vad hon föredrar. Därefter promenerar hon med stolt hållning med när vi tar en rundtur genom huset. Hon tycks redan ha gjort sig hemmastadd i sin nya "lya".
Mässingsskylten sitter kvar.
Att gå runt i den gamla banken känns faktiskt som att ha klivit rakt in i ett läckert inredningsmagasin. För var än man riktar blicken får ögonen vila på vackra föremål och material. Inte en enda vrå av hemmet tycks lämnad åt slumpen.
– Jag tycker ju att det är väldigt roligt med inredning, bekräftar Monica.
Bankvalvet finns kvar och dörren har målats röd. "Antingen skulle den ju framhävas eller döljas", säger Monica som valde det första alternativet.
Under större delen av sitt yrkesverksamma liv har hon bott och arbetat i grannkommunen Vimmerby.
Själv växte hon upp i Eskilstuna. Men eftersom hennes före detta make har rötterna i Blackstad valde de för nio år sedan att flytta till hans hembygd, som ändå låg nära arbetsorten Vimmerby.
Monica berättar att hon genom åren beundrat det gamla bankhuset varenda gång hon passerat på vägen nedanför.
En rolig kuriositet i sammanhanget är att Monicas före detta svärmor faktiskt arbetade i byggnaden en gång i tiden.
När äktenskapet tog slut var det Monica som valde att bo kvar på orten och i det gamla huset från 1929.
– Jag trivs så bra med boendet och har vänner och bekanta här. Och så har jag min häst i ett stall bara tre kilometer bort, berättar hon.
En hel del gamla inventarier finns kvar. Här en lampa som Monica återanvänt.
Monica och hennes dåvarande man köpte bankhuset 2014 av en Stockholmsfamilj som använt delar av det som fritidshus.
När de flyttade in såg det mesta ut som när bankkontoret lades ner strax före millennieskiftet. Till och med larmanordningarna fanns kvar.
Huset inrymde för övrigt både bank och postkontor under en period.
Monica och exmaken satte igång en omfattande renovering för att kunna nyttja hela huset som bostad. Men mycket av de gamla rustika materialen behöll de, som till exempel väggspont, dörrar, fönster, golvbrädor, platsbyggda hyllor och så vidare. Och bankvalvet finns kvar.
Svängdörrarna i glas, med sammetstyg, känner nog många Blackstadbor igen.
Den första åtgärden var att bygga ett nytt rymligt kök där postkontorets foajé en gång legat.
– Vi kunde bo på övervåningen medan snickarna jobbade med köket på bottenplanet, berättar Monica.
I sommar väntar ett nytt spännande projekt för Monica och Stefan. De ska bygga ett orangeri, sammankopplat med huset från det som en gång i tiden var bankkamrerens egen ingång.
Ingen vrå i huset tycks lämnad åt slumpen. "Jag är väldigt road av inredning", säger Monica.
Gamla och nya föremål samsas om utrymmet i Monica Bjerkingers hem.
Foajén med sina vackra och rejäla material har behållits. Entrén på långsidan används mest vid festligare sammanhang, berättar Monica.
Från matsalen på övervåningen har man utsikt över de omgivande fälten.
Ingen vrå har lämnats åt slumpen.
Här inne bor barn och barnbarn när de hälsar på.
Mjuka färger som skapar lugn.
Svängdörrarna i glas, med sammetstyg, känner nog många Blackstadbor igen.
Ett gästrum.
I huset finns flera eldstäder.
Rutigt och randigt som i lantligt.
Tv-hörnan på övervåningen.
Ljusa rum.
Målningen är skapad av ryttaren Peder Fredriksson.
Det finns många platser att slå sig ner på.
Katten Allis verkar trivas fint i den gamla banken.
Bankvalvet finns kvar och dörren har målats röd. "Antingen skulle den ju framhävas eller döljas", säger Monica som valde det första alternativet.
Stefan och Monica håller just på att slå ihop sina bohag. Inom kort blir de sambos på heltid.
Bankanställda. Britt Johansson, bankkamrer Bo Backstad och Aina Bjerkinger som då hette Karlsson. Bilden är från sent 1950-tal, enligt noteringar på fotografiets baksida. Vem som tagit bilden framgår inte.
Huset bygdes 1929.
Gamla fotografier på sparbankshuset.
Banken i Blackstad. Bo Backstad och Aina Bjerkinger, före detta Karlsson, i arbete. Enligt noteringar på fotografiets baksida är bilden tagen sent 50-tal eller tidigt 60-tal. Fotografen är okänd.
Aina Bjerkinger får fin hjälp med att sortera mynt. Men av vem? Vet du?
Ur en tidningsartikel från 1989.
Allis dricker gärna direkt ur kranen.
