– Vi började med vitfiskfisket 2011, då vi fick Lova-pengar, vilket är ett statligt bidrag för att förbättra vattenmiljöer . Det tog ordentlig fart 2012 och har sedan fortsatt fram till förra året. Totalt har det tagits upp 110 ton vitfisk ur Nimmern, säger Jan Gustafsson, ordförande i Nimmerns Fiskevårdsområdesförening under 40 år, men sedan ett par år tillbaka hedersordförande i föreningen och mångårig eldsjäl när det gäller vitfisket.
Fisket av vitfisk beror på att Nimmern fick ett allt sämre siktdjup.
– Mörten, som tillsammans med braxen, är den vanligaste vitfisken, äter väldigt mycket djurplankton i hela sitt liv och djurplankton i sin tur äter växtplankton. Får vi ner stammen av vitfisk så får vi mer djurplankton, vilket innebär ett bättre siktdjup. Braxen gräver i bottensedimentet vars innehål virvlas upp och som innehåller fosfor som kommer upp i vattenmassan och som då ökar fosforhalten, vilket innebär mycket alger och dåligt siktdjup, säger Jan Gustafsson.
Vitfisket, eller reduceringsfisket, började i liten skala 2011 på försök. År 2012 fick fiskevårdsområdesföreningen Lova-pengar genom länsstyrelsen och fisket tog fart på allvar, man tog upp 33 ton vitfisk.
– Vi märkte redan då en förbättring av siktdjupet, säger Jan Gustafsson.
Höstarna 2017 och 2018 tog fiskeföreningen in två finländare.
– De hjälpte oss med notfiske. Det går till så att de går ner med ett ekolod för att hitta stora stim. De har ett nät som är 300 meter långt och ett djup efter sjön. Nätet dras ut med två farkoster. Sammanlagt tog de med notfisket upp 75 ton och med det vi själva tagit upp så är totalen 110 ton vitfisk sedan 2012. Räknar man om den vitfisk vi har tagit bort innebär det 2 750 kilo mindre kväve i sjön, säger Jan Gustafsson.
Efter notfisket i höstas märktes en stor skillnad på siktdjupet.
– Ja, då var siktdjupet 158 centimeter. Det kan jämföras med siktdjupet 2014, då det var 73 centimeter, säger Jan Gustafsson.
Var gjorde man av all vitfisk som togs upp?
– 2017 las det på gödselstacken och blev gödsel. Förra året blev det biogas och betesfisk, säger Jan Gustafsson och fortsätter:
– Målet är att det blir en ny omgång med notfiske i höst.
För att det ska bli ännu bättre siktdjup kommer fiskevårdsområdesföreningen att anlägga sex stycken fosforfällor i sommar.
– Det är sex stycken diken som breddas så att hastigheten på det tillrinnande vattnet begränsas och då hinner fosforen sjunka ner på sikt. Fällorna ska tömmas var femte år, säger Jan Gustafsson och avslutar med:
– Det kommer hela tiden nya rön för att minska fosforhalten. Och det här är ett viktigt arbete, inte minst för kommande generationer.
